Mörkrädd

Inte ens jag själv visste att jag var så mörkrädd, i natt har jag nog inte sovit mer än en timme i taget.. det blåste så allt knäppte och lät annorlunda, dessutom är jag inte van vid att ha en hund som snarkar, sparkar och flytta runt i korgen nedanför heller.
Varför känns mörkret på kvällen värre än det på morgonen? Jag tänker sällan på mörkret en tidig morgon, men efter skymning på kvällen så känns det av.. lite märkligt. Men det beror bara på en massa hjärnspöken!

Låg och funderade en massa i natt (för att inte tänka på andra eventuella spöken!) och det kändes lite sorgligt att flytta från Stockholm, och lämna lägenheten. Den är så myspysig och bara min!:o) den är lagom, jag har överblick. 21 kvadrat jämfört med 300 är som.. halva sovrummet här.
Men nu har jag varit ute och gått med Fame och sett gården, och då känns det inte sorgligt längre. Hur jag än gör så kommer jag alltid att sakna något. I Stockholm, Kalmar eller någon annanstans. Det går inte att ha allt på ett ställe verkar det som.

Under julen så har det varit två saker som i stort sett alla har frågat mig om; pojkvän och gården. Pojkvänsfrågan är jag så van vid och jag har slutat att "förklara mig". Jag är singel, punkt slut. Men tillvaron för folk över 25 verkar vara gjord för att vara två. Om man kommer ensam till ett bröllop hamnar man vid barnbordet. Par-kompisarna har parmiddagar ihop, diskuterar husköp och gemensamma resor. Släkten förväntar sig att "det finns någon" men som man inte velat presentera. Och ska jag göra något, som att åka till Köpenhamn, så tolkas ett "vi" som jag och min kille. När jag säger att det gäller kompisar så får jag nästan för mig att det funderas över om jag trots allt inte är flata. Det skulle liksom förklara en massa.
*suck* Den diskussionen har jag redan haft, mina föräldrar påpekade lite fint och nervöst att det är ju också helt okej..
Slutsats: som singel i min ålder så har jag a) en hemlig pojkvän b) inte klivit ur garderoben.
Jag blir så trött.

Det andra är gården. Det står ju helt klart att jag inte kommer att bli heltidsbonde, knappast heller syrran, även om hon faktiskt snart är agronom med landsbygdsutveckling som inriktning.
Ibland har jag lekt med tanken att jag skulle gå driften på Alnarp. Helt omöjligt skulle det inte vara, jag är hyffsat teknisk och är nogrann av mig. På så vis är inte bondelivet främmande för mig, men ännu har det ju inte blivit av..
Det finns inte riktigt i min värld att jag och Anna säljer gården när pappa lägger av. På något sätt måste det bara ordna sig ändå. Men om någon utav oss ska ta över, så gäller det också för den personen att lösa ut den andra.
Skulle gården säljas så vill jag inte bo kvar ens i Kalmar-trakten, då skulle jag nog kunna bo var som helst. Vill inte se den ingå i något stort komplex, vilket allt pekar mot att vårt jordbruk går emot. Om pappa har ork och lust så har vi förhoppnings 10 år på oss att klura ut det där.. och om 10 år så hoppas jag att jag har hunnit med en hel del..!
Man hinner tänka mycket på en sömnlös natt.

Resa eller jobba?

Jag har fått värsta erbjudandet och chansen att eventuellt få resa till Fillipinerna i sommar, frågan är bara -ska jag eller ska jag inte..?
Det är i såfall som ledare via CISV som jag ska åka, det låter som en väldigt bra grej -att bidra till ett kulturellt utbyte mellan barn och på så vis skapa en ökad förståelse för sådant som kanske annars ter sig annorlunda.
Och en chans till ett roligt äventyr..!
Men sen är det det här med jobb, jag har skickat iväg en del förfrågningar och väntar på några svar. Ett sommarjobb eller kanske till och med en projektanställning över sommaren skulle kunna vara vägen mot ett jobb. All erfarenhet är bra erfarenhet. Vilket också gäller resan.
Får väl vända, vrida och fundera lite till på det.

Igår åkte jag, Christina och Sofie till Köpenhamn, jag hade sett fram emot att få kika i lite nya butiker men blev besviken över alla Vila, Vero Moda, H&M och Urban outfitters. Precis som i Stockholm. Eller Helsingfors. Är det inte fler som blir less på allt som ser precis lika dant ut??? Måste alla gå klädda i samma sak? Och inte nog med det -är det ingen som reflekterar över billiga kläder??
Trots allt var det en mysig utflykt, man åker trots allt utomlands! Få se lite nytt, höra nya ljud och bara vara någon annanstans. Vi strosade på Ströget, drack öl och shoppade vår nyårs-sprit. Och fyndade på NOANOA, en tröja som jag faktiskt spanat in i Stockholm innan jul. Så vi blev nog nöjda allihopa!;o)

Nu är det bara att fixa nyårsfesten, resten av familjen har åkt till Stockholm så det är jag och Fame som står för hela huset och alla djuren. Jag är inte helt nöjd med att sova tre nätter all by my self i detta jättehus, men det är bara till att bita ihop.. julen är lite slut, här firandes den från Lillejulafton och slutade på Annandagen med stort släktkalas. Nu är det nyår och mormors 80-fest, sedan bär det av mot el stockholmo igen! Lite skönt, mest för att få komma upp till mitt egna tror jag. Annars är det trevligt att vara hemma. Det blir konstigt nog inte så mycket tid i stallet, men det är ändå påtagligt eftersom dagen börjar och slutar där.. och lite lunchfodringar också.

God fortsättning!

Det har varit en fin julafton, lite trist att rimfrosten försvann (se det gröna gräset...) menmen, man kan ju inte alltid få allt man vill!:o)
Det här året var syrran hemma, det var kul! Och vi har firat "som vanligt" med Kalle Anka, julmat, citrondricka och hemmagjort godis. Mysigt värre. Och jag har bestämt mig för att följa med på julottan imorgon, de har bestämt sig för att åka till en liten, liten träkyrka inåt skogen, en kyrka som min farfar och hans familj gick till innan de flyttade hit. Det blir kul! Jag ska bara själv ta mig upp innan 5 och sedan väcka hästarna så att de också kommer upp och ut!:o)
Piazzo och jag har varit ute på en skritt-tur, han var pigg och glad så det kändes kul. Jag undrar om han skulle fixa att bli skrittad ett par gånger i veckan om jag skodde honom..? Men jag vet inte, kanske inte värt att försöka. Han är så fin som han är nu! Och allt vitare blir han, ser ut som 10 år äldre tycker jag!
Morfar och fler med honom har hintat mer eller mindre snyggt om "mågarna". Nog för att jag också kan tycka att jularna blir lite annorlunda nu när syrran är yngst och bara farmor, mormor och morfar som gäster.. ser fram emot Annandagens släktkalas då Arvid och Astrid kommer -och resten av släkten! Kusiner, faster och gammelmoster. Då blir det lite mer liv i luckan och jag tror att mågarnas avsaknad glöms bort. God fortsättning!

Julpyssel

Dagen i bilder:Gratta Arvid 3 år, idolen just nu är Byggare Bob!:o)

Anna & Astrid

..sen bakade vi ostkaka med farmor.

Hemma

Så var jag hemma igen. Det är ett märkligt fenomen att jag allt som oftast tycker att det ska bli jätteskönt att få komma hem, men när jag väl är här så känner jag mig rastlös. Men jag trivs ändå..:o)
Det är väl kanske mest känslan av att vara lite på besök mer än att vara "hemma" som inte riktigt passar in i tankarna. Allt blir liksom lite speciellt när man kommer hem såhär.
Och konstigt nog känns det mer självklart att flytta tillbaka hit när jag är i Stockholm än när jag väl sitter här, det skrämmer mig lite att beslutet känns mer definitivt här än där uppe.. på något vis är livet och tillvaron i Stockholm mer på låtsas, här är det "på riktigt".
I Stockholm flyter saker och ting på och jag känner inte att jag behöver ta så himla stort ansvar (mer än att betala räkningar och liknande..) medans här blir det så påtagligt. Kanske för att vännerna här lever så annorlunda mot vad jag blivit van vid.
För när jag sitter i min älskade lilla lägenhet med det alldeles för lilla köket så känns flytten hit ner mer som ett sabbatsår, eller som det försök jag vill ha det till. Att jag testar. Men nu när jag sitter här så känns flytten mer slugiltig, att jag verkligen ska lämna Stockholm. Det känns lite besvärande måste jag säga.. men inget är ju bestämt ännu. Allt är bara tankar och idéer som jag ändras och ändras tillbaka!
Men det är dax för en förändring på ett eller annat sätt.

Jag vet egentligen orsaken till allt det där, för "alla" här hemma frågar hur det är i Stockholm, hur jag trivs och drar sedan slutsatsen "jamen du blir väl kvar där?"
Det är inte självklart för mig att bo kvar i Stockholm, även om det verkar som om när man väl kommit ifrån Kalmar så skulle man väl inte vilja flytta tillbaka? Det är liksom fel att känna sig positivt inställd till Kalmar eftersom alla möjligheter (ska?) finns i Stockholm. Och då blir jag lite osäker på om jag resonerar rätt. Och om jag verkligen kommer att trivas.
Det är ju alltid lättare att idealisera och föreställa sig. Kanske är det så att jag är så pass van vid Stockholm att jag tar så mycket för givet som jag inte tänker på att jag kan sakna?
Jag är nog faktiskt rädd för att flytta ner hit för att sedan inse att det inte var så bra som jag ville ha det till, och att jag sedan drar tillbaka. Då känns det nästan bättre att låta bli och behålla drömmen..

Julfint men lite spökligt

Jag såg nåt riktigt mysigt men lite kusligt när jag var ute och gick på Långholmen; Karlhälls gård hämtar sina gäster med häst och vagn utanför fängelset och det var alldeles sådär i skymingen. Tre hästar med både öppna och täcka vagnar, jag kom precis då de gjorde en volt och skulle ta sig upp för backen. Det var sådär rys-härligt att se dem sätt av i galopp och vagnshjulen bara dundrade. Det var lite spooky. Och det var marschaller hela vägen..
Men jag kom snabbt tillbaka till 2000-talet när jag rundade udden och ett flygplan påbörjade sin inflygning mot Bromma och alla reflex-västar kom förbijoggande.
Men lite julmagiskt var det minsann..:o)

På söndag åker jag ner till Kalmar och det är bara två jobb-kvällar kvar innan juluppehållet. Så skönt.
Förutom att jag har bestämt mig för att joina någon western-klubb när jag flyttar hemåt, så vore det kul att lära sig köra häst! Kanske till och med travhäst..?!

Onda sagor

Igår var jag och syrran på Uppsala stadsteater och såg "Onda sagor". Himla bra! Lite halvmystiskt med svartvita bilder, två musiker i höga hattar och trasiga frackar och en väldigt vacker, späd kvinna i vit klänning. Lite 1920-talsfeeling med udda instrument och lite.. familjen Taikon/Pip-Larsson-känsla.
Lite annat än de fullständigt urlöjliga "sagorna" från Svenskt näringsliv.. Sagan om företagaren som inte ville tjäna pengar, Sagan om gumman som handlade för lite och Sagan om flickan som inte fick chansen. *morr* det är så fult att uppmana till konsumtion just vid jul. Folk konsumerar ju ihjäl sig, tar lån, förköper sig -det är inte klokt att Svenskt näringsliv bara ha mage att göra så här! (och de är ju i galleria-maskopi, så hatet mot galleriorna innefattar numera Svenskt näringsliv.) De som äger de stora företagen inom svensk handel är knappast fattiga. Och de bryr sig uppenbarligen inte om sina producenter längst ner i kedjan. Ni har väl inte glömt H&Ms bomullshandel som kom i ropet för ett par veckor sedan??
Men, hur som helst -läs DN´s saga om Sagan om gubben med råbiff i hakskägget.

Dumt

Det finns en person i min närhet som tydligen anser att masskonsumtion är svaret på världens problem. Att det är konsumtionen som ska lyfta de fattiga ur sin fattigdom -men jag förstår inte hur konsumtionen i sig ska fixa miljöproblemen? Det är dumt. Och det är dumt att jag tar det personligt, för det tar så mycket energi. Men jag blir så arg, frustrerad och besviken. Och kanske lite ledsen. Men alla tycker ju inte lika dant som jag. En del tycler olika, andra tycker något annat. Men det stör mig likt förbannat!

Och det stör mig att en del tror att Sveriges allt finns i Stockholm och att inget annat behövs. *morr*

Facebook ser dig

På något smygande sätt har mycket av tillvaron hamnat på Facebook, nu är det liksom för sent att ta sig därifrån eftersom mycket av mail och annat sker där. Och alla vet allt, på en gång!
Blev haffad på jobbet idag eftersom det stod att "Nina is no longer listed as single", tyckte att jag kunde ta bort lite onödig info i den där långa listan. Fast det var visst fler som var nyfikna på orsaken..;o) men jag är lika mycket singel som innan, det enda förhållandet jag har just nu är det med min tv. Tv´n och datorn..
Det ösregnar ute och humöret känns därefter. På väg till jobbet sprang jag på en kompis, festfixad och fin. Det hade varit trevligt att gå på fest istället för att brottas med blöta jackor och bitchiga 50+-kvinnor..
Jag tror att lite snö och några minusgrader skulle pigga upp mig! Eller fast nej, nu kom jag just ihåg att vi inte fixat snöskottning.. suck
Men minusgrader kan det få bli! Det kan snöa jättemycket på en gång, så kan jag skotta och sen kan det hålla sig så hela veckan jag har kvar innan jag åker söderöver igen.

Examen

Nu är examensbeviset ivägskickat, mina resultat ska vara postade i Ladok idag. Det känns mest som.. "Shit, nu är det allvar!"
Jag är färdig och egentligen finns det inga större skäl till att inte ge sig ut på arbetsmarnaden, mer än att jag vill läsa ett par kurser till.
Det liksom ställs på sin spets, ska jag söka jobb här i Stockholm eller i Kalmar? Och om jag inte kan bestämma mig, vore det bra att söka jobb på en annan ort?! Och CV, nu ska det vara skarpt läge, inte en massa extrajobb som man lite "både kan ha och mista". Inte riktigt så, jobben är bra att ha -men kanske inte så svåra att få eller ersätta. Men dett riktigt jobb är knivigare..
Jag har suttit och spanat in studentlägenheter i Kalmar, det känns inte så lockade att flytta till just en sådan och definitivt inte en korridor eller andra alternativ med delade kök/badrum. Jag vill vara så kräsen att jag önskar mig en studentlägenhet.
Samtidigt så hoppas jag att jag har ett långt yrkesverksamt liv framför mig och att jag hinner jobba med sådant jag vill. Det är bara jantelagen i mig som säger att jag borde gå ut och söka jobb, eftersom de flesta runt om mig faktiskt har tagit steget och identifierar sig inte som studenter längre.
Jag ser fram emot att läsa "Landskap och miljö", "ARkitektur- och bebyggelsehistoria", GIS och miljörätt. Och framförallt byggnadsvården till hösten.. sen får det vara nog! :o)

Teknikprylar..

Igår höll jag på att få ett nervsammanbrott -alla mina tekniska prylar verkade gadda ihop sig för att driva mig till vansinne. CD-spelaren verkar vara inne på sista refrängen och bara hackar, den nya datorn funkar men jag lyckades koppla bort nätverkskortet. Något som "inte ska gå" som vår datanisse sa. Men jag gjorde det iallafall, så det ägnade jag nån timme åt innan jag provade att starta om eländet -då funkade det igen. *phew*
Men sen till det "värsta" -min mp3 är borta! Den är ju halva mitt liv! Jämmer och elände, den blev nog kvar på t-banan i söndags, elelr om någon har lyckats att sno den. Jeg vet inte, men borta är den.

Så den här dan kan bara bli bättre, och idag regnar det inte längre! Jag är Curro-vakt och ska plugga. Ikväll kommer Lisa & Manilla över på lite glögg-mys. Nu önskar jag mig bara lite snö..:o)

Julkänsla i kvadrat

Väl tillbaka i Stockholm så har julstämningen kommit ifatt, åtminstone lite!
Jag och Emelie var på Kalmar slotts julmarknad i torsdags, i fredags åkte jag och föräldrarna upp till Stockholm och igår kom syrran och Fame. Fullt hus, julmässa på Hovstallet, julshopping på NK, fika i Gamla stan och ätit gott i största allmänhet. Idag gick vi på Streets julmarknad innan de åkte hem -medans jag fortsatte till Skansen tillsammans med Chris. Han ville se älg och björn, dessvärre sover ju björnar så här års, det började skymma och kamera-batterierna tog slut.. men han fick iallafall se varg, järv, utter och älgkalvar..;o)
Kul att prata aussie, han verkar trivas lika bra här som jag gjorde där.
Nu är jag helt slut och ska nog krypa upp i soffan med en kopp te, njuta av tomheten på mina 21 kvadrat och titta på Bridget Jones. En feel good-film med Colin Firth, kan inte bli bättre en regnig söndagkväll..!

Att önska någon döden

Jag har varit ute hos farmor, hennes syster gick bort i natt. "Jag har önskat henne detta länge. Det var en välgärning.." tänk att behöva önska någon döden för att man älskar denna person. Vivi blev 94 år och har varit dement i nästan 10.
Det ger perspektiv. Min farmor blir 94 efter jul, hennes lillasyster fyllde 90 i höstas. När Vivi, Kajsa och min farmor föddes så hade de ingen rösträtt.
Men farmor var, och är, en riktig tuffing. Hon utbildade sig till vävterapeut och bodde i Stockholm i mitten av 30-talet. Hon cyklade mellan Stockholm och Voxtorp, en liten sträcka på 50 mil.. det hände att hon cyklade till Uppsala också.
Det är roligt att prata med farmor, trots sin höga ålder är hon alldeles klar. Vi pratar dagsaktuella saker och jag tänker inte på att hon föddes 1914. 1914!!
Samtidigt är det häftigt, hon går fortfarande på syjunta nere i församlingshemmet, de drar in pengar på broderier, kyrk-kaffe och annat som de sen skickar "till missionen" som hon säger. Hon var med då hela folkrörelsen bildades, hon har varit aktiv i CKF (centerns kvinnoförbund) hela livet och alltid pysslat. Hon fick vår skola byggd, hon satt i komunstyrelsen då Ljunby fortfarande hade en och hon styr och ställer fortfarande.
Hon är en krutgumma! Jag känner mig priviligerad som har en sådan farmor. Det är som syrran säger, hellre ökänd än okänd..:o)

H&M......

*återberättat av morfar, minne av en av mina barndomskompisar*
Hästen står bunden i verandaräcket hemma hos min mormor & morfar, Emelie kommer ut:
"Hur är det, pojken? Mår du bra, pojken? Heej pojken"
Hästen ställer sig på grimskaftet..
"Lyft på foten, pojken, lyft på foten! Pojken, lyft på foten! Hörru, pojken!"
....
"Lyft på foten, hästjävel!"
*haha*

Satt just och tittade på "The heart of a Lioness" på Animal Planet, en ung lejonhona som tog sig an ett bytesdjur, en kalv. Lejonet vägrade äta, kalven kunde inte äta eftersom lejonets närvaro skrämde iväg de vuxna djuren. De höll ihop två veckor. Jag pallade inte med att se slutet.. gissar att åtminstone kalven dog, förmodligen lejonet också. Båda svalt ihjäl..
Märkliga saker kan hända.

Sitter och tjurar lite. För ett tag sen skickade jag iväg 10 (gamla) kort från "rena kläder" till olika, svenska klädföretag. Jag har fått svar från H&M, Indiska och MQ, men inget från de andra. Bara det är dåligt och i och för sig en eloge till dessa hyffsat stora, svenska klädkedjor att skriva ett svar tillbaka!
Hur som helst, i kvällens "Uppdrag granskning" kommer det fram att barn i Uzbekistan plockar en del av den bomull som bland andra H&M använder sig av..
Okej, att kontrollera hur bomullen är odlad är säkert svårt å andra sidan tycker jag att sådana här globala företag som gör jättevinster borde kunna avsätta en ganska stor peng till att a) kontrollera sina underleverantörer och b) ge sina producenter skäliga löner och bättre arbets- samt levnadsförhållanden.
Jag menar, det är sällan vi måste ha nya kläder. Sen är det en annan sak att det är alltid skoj med något nytt.. men vi här i väst har defintivt råd att betala mer än 79,50:- för en tröja. Jag blir så arg! Arg på slit och släng-mentaliteten, arg på min egen dubbelmoral, arg på globala företag vars ledare och andra i toppen har sjult mycket pengar -och bara letar efter billigare marknader.
Det säger sig självt att de billiga kläder som finns att köpa här inte ger många kronor till den som producerar råvaran. *morr*
..dessutom är 50% av all bomull som odlas genmanipulerad och odlas där den egentligen inte bör odlas. Som i USA, som konstbevattnar. Förresten, Aralsjöns krympning beror på Sovjets brighta idé att odla bomull på stäppen och leda om tillrinningsfloderna för konstbevattna. Hoppsan, dä försvann världens största sjö och försaltade resten av jordbruksmarken i området. Så det kan gå.
Här i Europa skulle vi kunna odla hampa och lin för att framställa textilier. De kläderna skulle bli bra mycket dyrare eftersom odling, hantering och tillverkning skulle vara reglerad enligt europeisk standard vad det gäller arbete och miljö.
Att framställa ett kilo bomull kräver 1 kilo kemikalier. Nu blev jag ännu argare.

Stallet-dax innan "Uppdrag granskning".

FIL MAG

Uppsatsen är klar och godkänd!!!!! Helt otroligt, jag har en magister..
Nu ska jag sätta mig på tåget mot Kalmar, shoppa loss så gott det går och bara ha det skitbra! :o)

Winnerbäck

Han är fantastisk helt enkelt, jag är frälst igen! Abalon Dots var grymma som förband, men Winnerbäck med sitt nya band.. wow.. mest glad kanske jag blev över att Anna Stadling fanns kvar på sin vanliga plats. Jag vill ha mer!

Julshopping

Idag vågade jag mig in till Drottninggatan, insåg att det var väldigt längesen jag var där. Det fanns en massa nya affärer och en galleria som jag inte varit inne i förr. Men jag har inte riktigt saknat det heller..;o)
Mitt första minne av Stockholm är Drottninggatan, jag hälsade på en språkresekompis från Isle of Wight och vi shoppade loss i alla UFF-butiker som låg där då.
Hur som helst.. gick in på Åhléns och kom genast ihåg varför jag älskar julen men hatar julshoppingen -all hemsk julmsuik i konstiga former och varmblås-luften som gör att vinterjackan känns som ett våtvarmt omslag. På t-baneplanet fanns två versioner av julsång, väl uppe i gatuplan ylade Tommy Körberg "O helga natt" och då bestämde jag mig för att lämna allt det där gräsliga och gå någon annan stans..
Hittade en supersöt röd kappa till Astrid! Jag var på vippen att köpa ett par stövlar till, men insåg att hon nog inte skulle uppskatta att ha något sådant på sig. Sen tog jag mig snabbaste vägen hem till söder igen. :o)

Red fairy

Den finns! Butiken med etiskt rena och rättvisemärkta kläder, Red fairy! Äntlich..

Aussiecravings

Åhhh... jag håller på att förgås av Australien-längtan! Igår var en kompis-kompis här för att hon ska åka till Visit oz efter jul. Vi gick igenom kort, packning, vad jag gjorde och reste.. och inte nog med det -idag fick jag värsta roliga mailet, från Malin på Springbrook! Dels var det himla kul att höra från henne (vi är ju faktiskt släkt, till min stora lycka!) och få se nya kort på Hugo. Han har vuxit jättemycket, när jag var där hade han ju just lärt sig att gå..

Iallafall, hon berättade också att Chris är på väg till Sverige! Chris, han med den ursöta valpen Bundy som lärde oss att köra motorcykel! Han har fått jobb på en gård söderöver men ska till STOCKHOLM HORSE SHOW av alla ställen! Gissar att flickvännen fått med honom hit..;o) men hur som helst, Chris kommer till Stockholm om tre veckor!! Måste försöka hinna med en fika trots att familjen är här uppe just den helgen.. helt otroligt, här ska snackas aussie! *lycklig*

..och viljan till att kämpa ihop pengar till den där flygbiljetten har ökat..

Magsjuk...

.. i över tio år har jag klarat mig, men inatt var det bara att kasa ner från loftsängen (jobbigt med hög säng!) och placera mig sittandes på toagolvet. Tack och lov för golvvärme..! Har hulkat i ett halvt dygn, jag köpte med mig mat på väg hem från galleriet -på en av favvoresturangerna- men det lär dröja ett ta innan jag gör det igen.
Sist jag var magsjuk var på ponnyallsvenskan, alltså någongång innan jag fyllde 18.;o) då gjorde jag misstaget att äta en köttbullemacka med rödbetssallad. De ridbyxorna blev aldrig vita igen..!
Blä, spenderat dagen i soffan med avslagen cola, salt/sockervatten och proviva. Och feber. Det är lite synd om mig!:o)

Bortlängtan

En ganska stor del av min tid ägnar jag åt att längta bort från där jag är. Det tycker jag är lite märkligt, för jag har det ju inte dåligt där jag är! Jag har bara svårt för att njuta av här och nu.
Om det inte är att flytta söderut så är det att resa tillbaka till Oz, eller kanske bara till nästa termin och de roliga kurser som jag ska läsa..
Det är lite tragiskt att inte uppskatta det jag har, tycker jag själv.
För ett par veckor sedan ville jag inget annat än att flytta, helt imorgon. Just nu är tankarna liksom två år frammåt i tiden, att jag redan flyttat från Stockholm, läst de roliga kurserna, flyttat till Kalmar, slutfört alla studier, sålt lägenheten, betalat lånen och är på g att sätta mig på flyget till Australien. Och sen då? Kommer jag någonsin känna att jag har gjort allt som jag akut velat göra och kan backa av och bara vara?
Efter att jag kommit hem från Oz så kände jag faktiskt så, under ett litet tag. Att jag hunnit med mycket och var fullt nöjd med att bara ta dagen som den kommer och inte planera.. jag är ganska ledsen över att tappat den känslan. Det var ett skönt lugn, att bara låta saker och ting bero och inte planera. Jag börjar bli rädd för att jag aldrig kommer känna det så någon längre tid, jag kommer nog alltid vara "orolig" på det sättet och alltid vilja göra något annat än just det jag gör.

Igår hade jag en känsla om att sakna Australien så jag var gråtfärdig -men vad saknar jag? Jag vill varken tillbaka till Deveraux eller Winton. Polostallet var en erfarenhet och jag gillade vardagsjobbet, men polospelet och allt däromkring var inget för mig. Winton var en grym upplevelse fastän jag levde i någon skräckblandad förtjusning. Korna, mc´n, Rossi, Russel och allt runt omkring.. jag har nästan svårt att täna mig själv i de där situationerna och att jag verkligen varit där. Men ändå längtar jag tillbaka!

Och att flytta.. jag skulle se fram emot att bo större, mer "på riktigt", kunna ha möjlighet att rida -men allt det där ger ändå mig en känsla av att slå mig ner på ett ställe och leva mitt liv där, vilket det inte alls behöver betyda. Men den känslan både lockar och skrämmer mig.
Filosofiska tankar så här en söndag. Ska bli otrligt skönt att chilla lite, har jobbat både på galleriet och teatern den här veckan, så denna som kommer ska jag vara lite mer hemma. Och försöka fånga tiden..;o)

Swartlings

Wohoo! Swartlings som har fungerat som ett rött skynke för mig, och många andra -byggnaderna får stå kvar!!!
http://www.k-blogg.se/2007/11/06/swartlings-ridskola-far-inte-rivas/
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_564213.svd
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=712599

Sista ordet är inte sagt, men jag hoppas verkligen att byggnadsminnet inte hävs och att det inte bli rnågot stort, fult och modernt arkitektur-schabrak.
Petra; en fråga! Varför bygger man så många fula byggnader nu för tiden, varför kan man inte försöka bygga lite vackert också? Modernt kan ju också vara fint..

Längtan efter ett kök

Jag skulle vilja ha ett ordentligt kök! Jag älskar min kokvrå och framförallt det runda fönstret, men jag vill ha mer plats. Och en ugn. Inte för att det skulle ske gastronomiska under bara för att jag fick ett större kök, men förutsättningarna skulle ju definitivt förbättras.. när jag skulle ta ner müslin så for kaffet i golvet, flingorna får inte plats på hyllan och jag har börjat bygga upp ett litet förråd på pallen under fönstret istället. Ett icke Curro-säkert förråd..;o)

Idag har jag suttit på galleriet, ska vara där hela veckan. Ju mer jag har att göra, desto mer får jag gjort..! Förra veckan var katastrofal med tanke på hur lite (inget..) jag fick gjort. Men sitter jag där borta så kan jag inte göra annat än läsa mellan kunderna -grymt effektivt! Ingen dator, tv eller annat som distraherar.

Jag ser redan fram emot nästa termin, att "bara" läsa Kalmar-kurserna blir lite för tråkigt. Mestadels för att det är självstudier och att jag inte träffar någon klass, jag saknar SU och kursarna, kafferasterna och exkursionerna.. det där med ensamhet är en ganska relativ sak. Jag väljer gärna att vara ensam, men jag vill ha valet!:o)

Fame-dagar

Helgen har varit mer produktiv än hela föregående vecka..! Skönt att känna att jag åstadkommit något. Fame och Anna har bott hos mig i helgen, syrran har gått någon konflikt-hanteringskurs så jag har varit hundvakt. I lördags ösregnade det -det låg till och med snö här på morgonen- men idag har det varit helt okej. Plugg varvat med promenader och så lite jobb. Alldeles lagom!

Fame på Långholmen

Vacker dag

Jag har inte fått mycket gjort idag. Faktum är att jag har mest suttit i TV-soffan hela veckan.. jag är inte det minsta nöjd med mig själv, men det har bara inte blivit något vettigt.

Irriterande läkarbesök

Jag drar mig oftast för att gå till läkare in i det längsta, ungefär som de flesta andra kan jag tänka mig. Det är ju liksom aldrig roligt. Hur som helst, den där köksvurpan för ett par veckor sen känns fortfarande. Det knäppte till i skuldran förra veckan, så den känns bra -men nu gör det ont i bröstkorgen istället! Ett helvete att lägga sig och sova, och att lyfta ner saker som finns över huvudet. Så jag ringde och fick en tid idag på morgonen. (från pyjamas till vårdcentral på 25 minuter, det du!)
Och råkar ut för värsta bitchen till läkare.. inte vet jag varför receptionen gav mig en grön nummerlapp som betyder akut-läkare, hur som helst så var det jag som fick veta att det var fel.. *suck* snorkig, oteknisk och med skarp brytning.. hon upplyste mig om att jag minsann bara får 20 minuter på en akut-tid, och på den angivna stunden har hon inte tid att skriva ett intyg. Ursäkta?? Jag ringde, fick en tid, betalar och vill bli undersökt. Jag skiter fullständigt i om de har administrativa problem.. inte heller mitt fel att hon inte kunde hantera sin dator, så 10 minuter av besöket hamnade där.
Så, 140 :- för ingenting och en taskig inställning för resten av dagen typ. Inte blir jag munter av att få en skopa ovett, det var redan illa nog att gå till läkaren.
Sak samma. Jag behöver jobba iallafall, så jag får väl hoppas att mina jobbakompisar har överseende. Köksgolv är livsfarliga!:o)
Gick till Cinamon för deras supermysiga frukost eftersom jag bara hann med en banan innan jag rusade till bussen och sjukan. Det gjorde mig på bättre humör!

Jag sitter och försöker påbörja min MKB av Långholmen till geo- och ekologi-projektet. Jag fastnar lätt för den kulturhistoriska biten, geologi, mineraliologi och hydrologi är inte ämnen som jag kanske brinner för. Och därmed kan jag inte heller så mycket, och det känns som mina promenader inte ger så stort utbyte. Trots att jag och Sofie klättrade runt på klipp-block, flytblock och strandhällar häromdagen..

Jag är jättesugen på att plocka fram adventsstjärna och annat ljus-mys nu, det blev "helt plötsligt" kolsvart om eftermiddagarna och stjärnorna ger ett sånt mysigt ljus.
Och jag längtar efter att ha utrymme till att pynta. Laga mat, göra julgodis och sånt. De 21 kvadrat jag har ger inte särskilt stort utrymme till det precis!
Jag tror att min gnällighet beror på avsaknaden av spelningar!:o) Helt ovenetskapligt, men så här på hösten brukar många av mina favoritband spela, men den här hösten verkar alla ha tagit spel-ledigt. Men, Winnerbäck om ett par veckor kan nog rädda mig!;o)

Regn

Fram tills idag har studierna faktiskt bara varit roliga. Intressanta, spännande, mycket nytt och jag har känt någonslags vetgirighet som jag nog inte känt på väldigt, väldigt länge när det kommer till skolan.
Men den nya kursen i projektledning låter torr, tråkig och väldigt tekniskt. Lägg på att jag ska (försöka) göra en geologisk och ekologisk analys + MKB av mitt närområde.. tråkigt! Och det är ännu tråkigare att känna så.. till på köpet så är det höstrusk ute! Att traska ner till Långholmen för att fota och analysera berg, djur och växter känns inte så lockande. En dag som denna behövs höstsol och blå himmel!
Det får bli en uppsats-dag tror jag minsann..

Hemma-vistelsen var bra som alltid, jag har hunnit med att rida och pyssla med en pigg och busig Piazzo, ridit "på riktigt" och till och med trimmat i paddocen. Dock inte med Piazzo. Jag hann med att fika med gamla kompisgänget, ätit kroppkakor från mormor och hälsat på dem jag hade tänkt att hälsa på. Tillbaka i Stockholm så är det precis som vanligt här med. Inte mycket nytt under solen, bara lite gnäll..:o)

Tågresa

Det har varit jätteskönt att sitta på tåget idag, vanligtvis åker jag via Alvesta men idag blev det Lkp-hållet och det var skönt med omväxling! Och det var så fint, gula höstlöv hela vägen.. roligare med kust-hållet eftersom det är mer ädellöv, Smålandsskogen är trots allt mörk!
Satt och lyssnade på några andras reenärers resonemang kring skogsbruk, ekologi och får.
Det är jobbigt att engagera sig, jobbigt rent känslomässigt. Jag kan känna emellanåt att jag skulle vilja rycka på axlarna och bara säga "gilla läget, det är utvecklingen". Men jag kan inte, jag kan inte bara sitta och se på hur allt mer och mer delar av livet styrs enbart av ekonomisk vinning. Det här med kollektivet och den enskilda människan, hur vi utnyttjar naturresurser som om de vore oändliga och lever över jordens tillgångar.
Man måste ju tycka och tänka.. annars skulle inte mycket av den enskilda människan vara kvar.

Har varit ute och borstat Piazzo, ganska tjock men piggare som aldrig förr! Vi gick en promenad och han busade, det var skönt att se. Gick förbi Stugan, jag tycker att tapeten på Vurma skulle passa super i sovrummet..:o)

Vurma

Nytt favvohak: Vurma i Hornstull! Kravmärkt, ekologiskt, mysigt, trevligt och ursnygga tapeter! Tycker om. Favoriten Cinamon har fått sig en konkurrent om mina kaffe-pengar..
På vägen dit "hittade" jag dessutom en suverän secondhand-butik med mycket roliga prylar i. Jag stod och tummade på Mon Amie-kopparna, Berså-serviser och annat men -suck och nej, riktigt så mycket pengar har jag inte att spendera.Ett par vinterskor ligger liksom före.. men jag hittade en ursnygg karaff, en sådan där 60-tal som jag vet hörde till de glas mamma har där hemma. Bästa julklappen shoppad, överväger att gå dit och handla resten av glasen med..!

Nöjd med att ha hunnit med det jag skulle idag. Pratat mer med Australien, lämnat kursböcker, traskat omkring i höstlöven och haft det allmänt bra. Vurma på..;o)

Rysk polemik?

Idag blev det politik i galleriet. En ryss kom in, sådär stereotypiskt lång i rock, halvflint, luktade väldigt mycket afershave och korrekt klädd. Typiskt och typiskt förresten, men ja.. en av de där förutfattade bilderna jag har av våra grannar i öst.
Hans engelska var inte jättebra och jag har så svårt att höra när det är en stark accent. Han frågade något om ambasad och diplomat, och jag vet att galleriet både har leverat och har kontakt med svenska ambassaden i USA samt den amerikanska ambassaden här. Hoppsan. "Friendship is good, but some connections..." men han skulle komma tillbaka sa han. Så det kan bli.

Jag trivs bra med att jobba i stan för tillfället, ta en latte på väg till galleriet och känna sig som en av alla andra med ett mission för dagen. Klär mig kultursvart och börjar bli hej och tjenis med andra i lokaler runt omkring. Som en liten småstad i staden!:o) Jag trivs.
Jag känner mig liksom nöjd, men i bakhuvudet vet jag att det inte är läge att vara förnöjsam nu. Inte med studier och extrajobb, jag ska inte slå mig till ro -det är ju nu jag ska vara på hugget med jobb och sånt!
Men den här hösten har varit så himla rolig! Men jag kompenserar ensamhetskänslor med jobb, det är inte helt bra.
Ska bli skönt att åka hem på söndag! Just nu är intehemlängtan-känslan lika stark, har slutat kolla hästannonser och stugan känns inte lika superviktig. Jag visste att det skulle bli så, jag älskar Stockholm på hösten!:o) Promenader, ta en fika, se alla lägenheter som lyser på vägen hem. Och det är en så skön tid nu, mitt emellan sommarens turister och julhysterin.

A aussie-call

Jag fick telefon från Winton idag, Russel ringde!! Gissa om jag blev förvånad, vi drog ju inte alltid jämt jag och min chef. "We have a problem -you write to small!" Van att höra det.. men han kunde inte tyda min adress..
Hur som helst, "mina" kor är flyttade till ett annat område men är tyvärr i dåligt skick. Han har förlorat många kor, både bland dem och de andra han flyttade över stora delar av outbacken. Tråkigt att höra.. han sa också att detta har varit hans värsta år hittills, och att det var helt galet då jag var där. No kidding. Och Rieke var tillbaka, skulle stanna till jul. Rossi hade lämnat drovers-jobbet ganska snart efter att jag åkt, gissar att det var samtidigt som Theresia åkt. Så kan det gå.
Hur häftigt det än var där ute så skulle jag nog inte göra det en gång till. Dels vet jag vad det innebär, det är slitigt och stort ansvar. Mycket kan gå fel.. dels så skulle det aldrig bli samma grej att göra det igen. Men jag saknar det trots alls, det gav ett bra perspektiv på tillvaron.
Hur som helst var det jättekul att prata med honom och höra aussie-pratet igen!

Har suttit på galleriet och haft en ganska bra dag. Läst lite skvallertidningar, pluggat lite, käkat sushi..:o)

Knitta-please-verk

I helgen såg jag mitt första "knitta-please-verk", jag trodde inte att de skapelserna fanns i verkligheten utan bara i den där reklamen på tv. Men nej, jag såg minsann, på bänken bakom Nils Ferlin. Inte för jag vet vad aktionen står för, men det lär jag väl få veta tids nog..

Har varit ute på exkursion hela dagen, tyvärrhar det varit brr-kallt och regntungt. Började med ett besök på Vallentunas kyrkogård för att titta på hur äldre och nyare filosofier runt gravarna fått uttryck, sedan åkte vi till Biskops-Arnö. Det är så synd, hela den gamla landskapsparken är numera ett naturreservat med "fri utveckling". Fri utveckling betyder att eliminera människans påverkan och låta naturen sköta sitt, ofta blir just gamla parkanläggningar förvandlade till naturreservat för att där finns gynnsamma miljöer -gamla, stora träd. Med en massa skalbaggar i och mossor utanpå. Vi har ju inte längre samma kulturlandskap som gynnar den biologiska mpngfalden, men denna biologiska mångfald är beroende av människans hävd. Utan männsklig påverkan så skulle det inte ha funnits någon öppen ängsmark alls -lämnar man ett område vind för våg så buskar det igen!
Det var sorgligt att gå i den gamla parken och se delar av den -nationalromantiska och fejkade runstenar, skeppssättningar, grottor och berg. Tänk så mycket tid, energi och pengar de har lagt på en sådan parkanläggning för att vi idag bara ska se den förslyas! Tycker inte om idén alls.. Vi möttes av en skyld från Statens Fastighetsverk med inledande meningen "här inne finns en nästan helt igenvuxen park!" hur kan man skriva något sådant i positiv mening??

Bättre var det att komma till Ekolsund! En privatperson har köpt och köpt till delar av den gamla, gigantiska anläggningen. Det var helt otroligt att se spår från 1600-talets trädgård, det enda de gjort hittills är att röja undan sly. Tänk att denna park anlades före både Versaille och Drottningholm! Två dubbelradiga (alltså 4 rader träd i varje!) allé upp mot flygelbyggnaderna, det gick att se gamla vattenanläggningar och den kanal som försett alla vattenspeglar under 1600-talet finns kvar! Planen är att i framtiden kunna restaurera en liten del av detta, men det var ofattbart stort. Tyvärr byggde man Stockholmsvägen rakt igenom södra allén på 40-talet.. Men, det var roligt att se att någon är villig att satsa sina pengar i ett sådant stort projekt, och allmänheten är välkommen dit bara man säger till att man är där i värdshuset. Så grabba en karta och gå runt!
Det fanns till och med kvar små porslinsskyltar med alla latinska namn på trädenfrån 1800-talet.
Det var väldigt inspirerande, trots att det ösregnade och jag inte riktigt hade rätt kläder med mig.. men, en sådan anläggning skulle vara hur roligt som helst att få jobba på under restaurering! De har renoverat en av de två flyglarna, men det är ett långsamt och kostbart projekt.. det vore kul att jobba så, mitt emellan kulur- och naturvård, att försöka hitta lösningar så båda kan möta halvvägs. Det kulturella arvet är minst lika viktigt som det biologiska.. och har något så skapat och tuktat kunna överleva om än i skruttig form under 4-500 år, så ska väl inte vi på 2000-talet förstöra allt??

Försöker ta mig in på studera och anmäla mig på lite fler kurser, har hittat ett "kryphål" -så länge man ska anmäla sig till institutionen och inte via VHS så kan man läsa mer än 150%..;o) jag vill läsa en massa intressant, och om jag nu inte kommer att bo här i höst så gäller det att passa på..

Chokladfestival

Jag har varit på fest med en del gamla klasskompisar från mitt första år här i Stockholm, himla kul att ses! Vissa har jag inte sett på flera år. Men (varför finns det alltid ett men?) vi är verkligen på helt olika ställen i livet. Jag satt och lyssnade på barnplanering, förlossningstankar, uppbyte av lägenhet, strategiska jobb-mamma-planer... inte jag för fem öre!
Så olika det kan vara.
Sen mötte jag några av mina vänner som väl fått i sig lite väl mycket alkohol och kände att nää.. så vill jag inte heller spendera resten av kvällen.
Ska upp på exkursion tillsammans med resten av kulturnissarna imorgon.Det är mer jag!:o)

Ser fram emot att åka hem nästa vecka, ska kolla upp lägenheter och annat tänkte jag. Hinna träffa lite kompisar och koppla av. Ta hand om hästen.. det var visst en häst med liknande symptom som Piazzo som dog i veckan pga ekollon. Måste göra ett seriöst försök att hägna in ekarna i hagen..

Annars så har jag spenderat större delen av dagen på Chokladfestivalen, mumsat i mig minst en månads choklad-ranson..;o)

Skräpdag

Idag har jag haft en riktig skräpdag -jag vet inte riktigt hur jag lyckades, men nu ikväll efter jobbet hängde jag på resten till personalmatsalen och lyckas dra omkull i köket.. *ouch* jag liksom riktigt drog dit och sopade golvet. Tappade luften, drog i armbågen. Tur att det inte var fler som såg eländet för det såg nog hyffsat spektakulärt ut. Tack och lov att det var torsdag och (nästan) folktomt, sånär som på mina jobbakompisar. Men ajaj kan man säga. Jagvar rätt jusetard innan med muskelinflamationerna i nacke och rygg, nu kan jag inte ens dra ett djupt andetag. Att lägga sig känns inte så skönt.
Men det var ungefär ett sånt ruttet avslut man kunde tänka sig på den här dagen. Det är fortfarande ganska tungt på jobbet, mycket som inte funkar och jag blir bara grinigare och grinigare. Inte kul att gå till jobbet med en sådan attityd, men det är fler än jag som har ungefär samma inställning.. vi får väl se. Kan inte vara utan jobb hur gärna jag än skulle vilja det just nu..;o)

Sofie och jag hade ett eget litet röj igår, hon hade kört på en tenta så vi tog en liten bar-runda kan man väl kalla det. Romrussin-daquires (?) på favvohaket, spelade yatzy och gick vidare och såg James Blunt. Trevligt värre (kanske inte just Blunt-konserten, men annars så..!)
Men morr och mutter, att jag var tvungen att halka..! Jag har varit på G ett par gånger innan, men tydligen har jag bättre fäste i jobbskorna än mina stövlar. Hjälpte väl till att köket var nyspolat också. *suck*

Rödbetssoppa

Tänkte dela med mig av min klantighet i kombination av rödbetssoppa.. jag brukar göra soppor så här på hösten, det är enkelt och det går snabbt. Det är ungefär mina premisser vad det gäller matlagning. Och så ska det vara hyffsat gott med. Och jag har spanat in ett recept på rödbetssoppa som såg hur smarrigt ut som helst! Så häromdan tog jag tag i det hela och skulle göra denna soppa, vilket slutade med att jag har rosa stänk nästan överallt, och det är inte i matchande färg som väggen.. (som Sofie så vänligt påpekade!)
Det bubblade, fräste och hade sig. Förutom att jag som vanligt spiller då. Dessutom la jag mixern på den varma plattan, så den är helt deformerad.. resultatet rent smakmässigt blev helt okej, men när jag idag skulle äta resten så fortsatte det där slabbet. Vet inte vad som hände, men än en gång har jag rödbetssoppa lite var stans.. aldrig mer röd soppa..

Och Piazzo mår bra igen, det var inte så allvarligt, mest magknip sa veterinären. Han äter dock inte gräs för tillfället, håller sig till hö och torra löv. Stackarn.. jag känner mig som värsta nybörjaren, men vi resonerade som så att han var mer än lovligt rund sedan sommaren och eftersom de ändå står på halm så tyckte vi att hästarna kunde klara sig på gräs ett tag till. Det har ju varit alldeles för varmt för att ta hem hösilage ännu. Men tydligen fixade inte hans mage det.. hur som helst, han mår bättre och det är huvudsaken! Nästa helg ska jag åka hemåt och det ska bli skönt att få se honom.
Men veckorna rusar på fort, jag har en hemtenta, ett projektarbete, x antal sidor att läsa + min magisteruppsats (fortfarande) att ta hand om.
Har drgit på mig en muskelinflamation i ryggen efter jobbet, går som en haltande kratta..

Kolik

Piazzo har gaskolik där hemma, och det känns så fånigt att jag sitter här i Stockholm! Men jag har schyssta vänner som ställer upp med både råd, tid och hö där hemma. Jag skulle inte kunna göra något annorlunda, men jag skulle hellre vara hemma än att sitta här. Och snart vara tvungen att gå till jobbet.

Måste bara berätta om tanten jag såg igår, jag beundrade henne. Eller kanske hennes sort. Rusningstid på T-centralen men hon korsar lungt "stressgången" med sin dramaten efter sig. Bryr sig inte ett dugg om folket som springer omkring henne.. jag kan vara en av dem som muttlar och tycker att hon kanske stoppar upp strömmen -men vadå? Hur många sekunder förlorar man egentligen?
Nä, det var tufft att se någon bara strunta i tidsjägarna och lungt och stilla ta sig till den punkt hon skulle.
Ungefär som då man hör irriterade suckar om man råkar ställa sig på vänstra sidan i rulltrappan. Här i Stockholm ska man ju stå på den högra, så de som vill kan springa förbi på vänster sida. Det är rätt kul att iakta människor..

Början till slutet?

Piazzo spelade tydligen "bara" mamma ett spratt idag på morgonen, hon har nämligen fått jobb och börjar redan vi 8 på morgonen. Hästarna brukar bli utsläppta vid 7.30, men nya rutiner infördes den här veckan då mamma kom ut 05.45.
Gissar att Piazzo tyckte det var lite väl tidigt, så han låg helt enkelt kvar."Jag kastade in äpplen i boxen och ruskade honom, men han ställde sig inte upp. Och så lät han sådär somen katt kan göra när den är arg.." Stackars mamma! Hon är inte van vid en morgontrött häst.. Han hade legat där med toppade öron och tyckte nog att det var rätt okej med inslängda äpplen som han kunde äta liggandes.. jag tror knappast att han fräste, men de brukar ge ifrån sig en del suckande ljud när de ligger ner.
Förra veckan sa hon sig fått "hjärnsläpp" då hon kopplade av tråden utanför stallet innan hon började släppa ut.. hon insåg sitt misstag då Piazzo sulade rakt ned för backen till den andra hagen, men han inspg direkt att han var ensam och vände tillbaka. Full fräs uppför backen och in i boxen igen. :o)
Men tankarna på hans framtid finns ändå, han blir ändå snart 17 och har ledproblem.. men jag hoppas att han kan må bra i många år till..

Har jobbat idag, lungt och skönt så jag har suttit och läst. Och irriterat mig över alla nya gallerior som ska byggas i Stockholm. Behövs det verkligen en trevånings, underjordisk galleria under Odenplan?? Måste det finnas ett H&M, Lindex, Kapp Ahl, McDonalds mfl i Hornstull?Varför kan det inte få vara små, personliga och privata butiker på de (få) ställen där de fortfarande finns? Måste Stockholm, och övriga Svreige, vara så förbaskat likriktat?Tråkigt är vad det är. Varför ska man kunna köpa exakt samma mat och kläder överallt? Varför kan det inte få finnas lokal variation?
****

Idag ställde sig inte Piazzo upp när mamma kom ut. Han låg kvar ganska länge men hade ställt sig upp då pappa kom,tiggde äpplen och gick ut.
Nu var ju inte jag där, jag vet inte hur det hela såg ut egentligen. Jag vet inte om han låg kvar för att han inte ville resa sig på en gång, eller om han låg kvar för att han var stel..
Jag vill åka hem och se honom!
Jag vill vara ett barn och bara säga "Jag vill inte!" Jag vill inte att det ska vara slut ännu..

Höstmarknad

Idag har jag och Elin varit på Skansens höstmarknad -den absolut mysigaste dagen att gå till Skansen, enligt mig! 1890-tal, marknadsgodis, hantverk och äppelcafé. Det blev en sådan där fin höstdag med blå himmel, sol och lagom varmt. Köpte äpplen som jag ska försöka hitta något bra recept till. Jag saknar en ugn just nu, äppelpaj är gott..

Tillbaka i Stockholm

Intensivt men skoj att komma hem, jag hann med allt jag ville fastän det var ett lite väl tight schema.. skolan är verkligen intensiv de tre dagar jag ska vara där nere. Föreläsningar och hel-dagsexkursioner. Intressant men kanske inte alltid kul.. :o) till skillnad mot Kulturmiljövården som jag tycker är jättekul, det är bara roligt att åka ut till universitetet och jag trivs bra med klassen. Jag skulle vilja läsa resterande 15 hp också, men jag vet inte hur det blir med alla poäng den här hösten. Jag läser redan "för mycket" som det är, vet inte hur kinkiga de är egentligen..
Jaja. Den här veckan ska jag rycka upp mig och (göra ett försök till att) fixa uppsatsen. Och komma på ett ämne för projektarbetet i Kalmar. Japp. En uppsats till, så långt höll det löftet att inte skriva fler såna..

Har ont i fötterna och hyffsad träningsvärk, mest efter att ha ridit häromkvällen, men också för några monster-timmar på jobbet igår. Bland de mest påfrestande kvällarna där på länge.

"Hemma-hemma"

Så är jag nere i Kalmar igen. Den här gången var tåget i tid, men jag lyckades springa ifrån en hel rad grejer idag på morgonen. Den livsviktiga mp3-spelaren, maten, frukten, glasögonen, schemat.. *suck* tågresor utan musik blir nästan plågsamma; folk som pratar affärer i mobil i timtals. Jag hade en cowboy i hatt, skjorta och boots bakom mig som satt med laptopen i knäet och mobilen klistrad vid örat hela resan mellan Stockholm och Alvesta..för att inte tala om pensionärsparet som inte kunde förstå alla galenskaper som homoäktenskap innebär. "Så de beter sig där uppe i Stockholm. Men det är bara en trend." *dubbelsuck*
Rusade till skolan bara för att inse att jag inte började vid 12, utan 13.. så jag gick och köpte en äldigt, väldigt fin tunika i brun ull. Som kanske kostade mer än vad den fick göra, men jag kunde inte motstå..

En annan grej är att jag (nästan) bestämt mig för att flytta till Kalmar i vår. Det har varit mycket prat och liten verkstad, men jag tror att det faktiskt kan vara på riktigt den här gången..;o) jag får se vad som händer i höst och vår, men det kan vara idé att testa och se om det verkligen är här jag vill bo. Eller om jag trots allt förbli Stockholmare. Det har varit mycket roligt på sista tiden.. men det finns många saker som talar för att flytta hemåt; framför allt "di gamle". Förutom Piazzo så har jag en otroligt pigg 94-årig farmor (som btw var i Kalmar och shoppade både garn och krukväxter förra veckan!) och både mormor och morfar, aktiva både på moppe och i trädgård. Det vore kul att vara mer nära till hands.
Och ett erbjudande att ha en häst nästan som min egen. Det låter som guld och gröna skogar i mina öron! Det är bara det här med musiken då..

Ny kärlek

Jag var på värsta bästa festivalspelningen igår; "En midsommarkrans dröm", såklart i Midsommarkransen. Först och främst -jag blev kär i Midsommarkransen! Det andas 50-tal, iallafall i de delar jag och Sofie irrade omkring i en halvtimme i jakt på den grekiska tavernan. Vi frågade en del locals, men ingen visste vad den låg. Det kändes skumt. Men sen hittade vi, och kön ringlade långt. Men vilket ställe! Snett och vint, en liten scen med 70-talstapet i fonden, lite olika trappstegsbyggen, en bar genom ett fönster och toa som man fick vingla sig fram till under plankor och buskar. Fullt med Midsommarkrans-bor, mysig stämning och intressanta diskussioner. Och en ny kärlek, en musik-kärlek: Lars Bygdén. Grym! Jag och Sofie var ju där främst för Baskery, men jag visste ju att det var suveränt bra redan innan..;o) Mikael Herrström och Stefan Sundström var också med.
Idag fortsatte vi med frukost på Cinamon, shopping hos Jenny Hellström och ett aktivt förträngande av tentor och annat.. något som jag måste ta tag i nu..

En döende råtta

Det var så sorgligt. Jag såg en döende råtta på vägen hem. Den liksom såg inte och vinglade lite fram, råttor som brukar pila som en blixt när man kommer. Om man ens ser dem i daxljus.
Nog för att jag också svurit över dem, de har grävt ur hela trappen så att jorden ligger på trottoaren och trappstegen lutar åt alla håll. Men en sådan plågsam död vill jag inte se någon få. Den såg inte ens ut som en äcklig råtta, den påminde mer om en ekorre. Fastän den var gråare och hade en råttsvans. Det gjorde ju inte saken bättre. Eller, så kan man säga att ekorrar är rått-lika, fastän de är mer bruna och har en yvigare svans. För ekorrar brukar man tycka är söta.

Ett uppsats-bryt

Jaha. Idag var det dags igen. Fick tillbaka min uppsats för -kan det vara sjunde gången? Jag har en examinator som är ambitiös, engagerad och numera pensionär. Så mellan hans forsknings- och undervisningsresor till universitetet i Moskva så skickar han tillbaka min uppsats gång efter annan.
Jag trodde att det skulle vara en ganska enkel, formell sak att rätta till den där resten jag fick. Men tji fick jag!
Så det var bara att bryta ihop och ta sig samman igen. Vilket jag bokstavligt talat gjorde. Svurit har jag gjort också.
Men, är det inte konstigt att det här med forksningsläge ställt till med trubbel för mig ända sen första B-uppsatsen?? Jag har pratat med lärare, handledare och examinatorer. Vad åkte jag dit på C-uppsatsen? Forskningsläget. Vad är det som är fel på DE-uppsatsen? FORSKNINGSLÄGET. Borde jag inte fått raka svar på detta? För jag är faktiskt inte dum. Men jag vore lycklig om alla kunde hålla sig till samma definition någongång... *suck*

Hemtentan för Kulturmiljövården skrev jag så gott som klart över helgen, så den får ligga och skrota ett tag. Tentan i Miljöeffekter nästa veckan är så seg.. och uppsatsen ligger liksom och retar mig.

Känns inte bra. Kan bero på att jag smällde i mig en halv sats chokladbollar i rent tröstätningssyfte i förmiddags.. *uäck*

Jag vann!!!!

Yay!! Jag vann två biljetter till förhandslyssningen på Lars Winnerbäcks nya album! *glad* Värkande ben och fötter efter ett par långa arbetspass i helgen och alla dessa tentor känns plötsligt inte lika gråa och tunga..:o)


Vill bara dela med mig av två roliga sidor; övergivna platser och så hittade jag en liten "blogg" från en holländsk backpacker som faktiskt jobbat både i Winton och his Russel. Surfa hit och läs en träffande beskrivning om Winton hotel, opal-letare och locals..

Shopping...

Jag tycker att det är både svårt och lite jobbigt nu för tiden när det kommer till att köpa kläder. Hur lätt (svårt) är det att köpa "rättvisa kläder", där man vet om att de är producerade med hänsyn till människor, miljö och marknadspris?
Att köpa mat är inte särskilt svårt längre, Konsum-butiken här nere har till och med en egen rättvise-märkt hylla!! Man kan välja mellan rättvisemärkta, KRAV-märkta eller konventionella bananer. Men kläder?
Det finns vissa märken som har sin produktion inom EU, och det känns okej. Visst, det går inte att följa upp vart tyget är vävt eller bomullen växt, men det är okej så gott det går.
Sådana kläder kostar givetvis lite mer, eftersom de är uppsydda av människor med en mer rättvis lön och (förhoppningsvis) under bra mycket bättre förhållanden än vad som finns i vissa andra länder.
Å andra sidan -att sluta köpa kläder från sådana länder slår undan fötterna på marknaden där. Utan ekonomi ingen utveckling. Nu rättfärdigar jag inte grejen med att köpa billiga kläder för att tro att jag hjälper Indien till en bättre ekonomi -jag är väl medvenet om att det mesta av vinsterna inte kommer arbetarna till godo.. men, sätter man press på producenter och klädföretag genom en ökad medvetenhet så hoppas jag att det på sikt (snart!!) ska förbättra många situationer.
Vi har ju ett sånt utpräglat slit-och-släng-samhälle här. Trenderna växlar så fort, så det är "lika bra" att köpa billigt men kanske mindre hållbart, eftersom man ändå kommer att köpa nya kläder nästa månad. Eller vecka.

Det finns ekologiska och rättvisemärkta kläder. Problemet är att jag inte tycker att de är särskilt snygga. Det är mest hoods och farfarströjor. Jag är ju trots allt tjej och vill gärna att det ska vara snyggt!:o) Ett märke som är både snyggt och rättvist är http://www.kuyichi.com/.
Hur som helst, jag blir galen på det här! Jag vill gärna ut och köpa något snyggt, men när jag kommer in till stan så blir jag så trött på alla kedjor och billiga kläder. Och likriktningen.
Men det känns ännu mer fel att handla dyrare saker som mycket väl kan vara uppsydda i samma billiga industri som skräp-kläderna. Då gör ju inte att mina pengar kommer till ett bättre ändamål bara för att plagget är dyrare. Istället betalar jag för märket, marknadsföringen och kändis-faktorn. *suck* så vad göra? Oftast kompromissar jag med mig själv.. men jag önskar att jag vore mer radikal och bara köpte etiskt rena kläder..

Frustration

Jag trivs som sagt kalas med de kurser jag läser på SU, men dagar som denna bli rjag så frustrerad.. vi har haft föreläsning om Länsstyrelsens roll inom kulturniljövården, och givetvis kommer diskussionen om Swartlings upp. Vår föreläsare hade varit med om att handlägga ärendet, och jag förstår att det är knivigt -men jag förstår inte hur Länsstyrelsen kan häva ett byggnadsminne!
Förutom att Swartlings ridskola var ett byggnadsminne, så ligger byggnaden inom ett riksintresse-område med Stadion, i angränsning till landets enda Nationalstadspark. Att riva och bygga upp ett område lika stort som Stadion (men tre våningar högre!) kommer innebära att miljön kring Stadion kommer att förstöras. Hur många av oss brukar inte undra hur galet det var att riva Klara-kvarteret men har kännt oss ganska säkra på att något sånt inte ska hända igen. Men nu finns ju risken att det kan bli så! Ett stort schabrak till Musikskola.. jag undrar först och främst -varför har Musikskolan en sådan betydelse att den absolut måste ligga kvar där den gör? Och hur ska man hantera byggnadsminne nefter detta? Om det går att häva så är det ju fritt fram för "vem som helst". Då kan det mesta vara förhandligsbart, bara man har pengar. Jag tycker det är fel att häva ett beslut i exploateringssyfte..
Hon berättade om ett annat ärende; en familj som köpt en byggnadsminnesmärkt gård från 1700-talet, med gyllenlädertapeter i ett par rum. Problemet är att inredningen är brun och familjen anser sig inte kunna bo i en sådan miljö. Så de vill ha tillstånd att måla över de här rummen i ljusare färger, om de inte får det så kommer de inte rusta upp övriga delen av gården eftersom den kommer bli "obebolig". Tydligen är hela gården i ett stort renoveringsbehov, så det bli rju en balansgång... men, den som har pengar kan ofta köpa sig till det de vill.
Då undrar jag, hur ska Länsstyrelsen kunna säga nej till den här familjens (galna) önskan om de just precis hävt ett byggnadsminne??
Jag förstår inte varför man går och köper ett byggnadsminne om man inte har intresse av att bevara det..

Annars så.. kursen är insprerande, jag hoppas bara att vi kan få lyssna på lite mer positiva handlägganden och inte bara ekonomiska tillkortakommanden..

Mamma hade träffat en av mina gamla tränare på stan häromdagen. De hade 17 hästar hemma för tillfället, när hon berättar om såna möten så slår det mig hur mycket jag saknar det!

CSN

Jiihaa! Jag fick mitt lån beviljat fastän examinatorn inte registrerat uppsatsen!! *glad* Inte för att jag fått några pengar ännu, men bara vetskapen om att det kommer att komma lite påfyllning känns himlans bra!
Annars så sitter jag och tentapluggar.. miljöeffekter.

Håkan

Håkan Hellström på Grönan igår -hur bra som helst! Jag är inget större Håkan-fan annars, men när både Chrisina och Anna tänkte åka hit för konserten så var jag ju inte sen att hänga på. Han är härlig att se på scen! :o)
Och i fredags hade jag en liten kräftskiva, den har jag nog pratat om i de tre åren jag bott här -vi har ett jättefint litet lusthus på innegården. Och nu äntligen blev det av! Supermysigt, trots regnet. Infravärme och mångubbar i papp kan göra mycket..

Det är fortfarande regnväder utanför, det passar alldeles utmärkt eftersom jag måste plugga till tentan. Usch, jag har inte skrivit någon sals-tenta på säkert tre år så jag känner mig inte allt för sturskt inför den här i Miljöeffekter. Då känns hemskrivningen i kulturmiljövård roligare!:o)
..och så finns det en stor kasse med resebroschyrer här som jag ska försöka undvika. Det var resemässa på Street igår, så nu har jag en släng av sakna-Australien-sjukan.. *suck*

Sol-dag

Idag har jag "bunkrat energi". Den här gången lyckades jag få tag på kurslitteraturen till nästa hemtenta och börjat komma ifatt med läsningen.
Efter bokjakten gick jag till Rosendal, satte mig i solen med en kaffe och morotskaka och läste.. mys!
Så här kul att plugga har det inte varit sedan jag läste mitt första år på SH, det känns konkret, inspirerande och en möjlighet för mig som enskild att påverka.
Gårdagens föreläsning var värsta energikicken, det handlade om samarbete (och samband!) mellan Kulturmiljövård och de 16 Miljömål som regeringen satt upp. Att bevarandet av kulturmiljön kan indikera och hjälpa till i ett så stort och viktigt arbete som miljön var just det där jag letade efter, att det påverkar fler än den egna lilla insitutionen på skolan! Att ett kulturlandskap inte "bara" har ett kulturhistoriskt värde. Idag tycker jag att allmän-nyttan nästan alltid ska gå före kultur och historia. Varför bevara en öppen yta när man kan bygga ett köpcentrum där? Eller dra en fyrfilig motorväg genom ett område med äldre karaktär?

Samtidigt ger litteraturen från miljö-kurserna mig en massa annat att tänka på. Som Bush "Att ändra den amerikanska livstilen är inte ett alternativ". Nähä. Men om den inte förändras till den bättre så finns det nog inte så mycket amerikanskt att värna om i framtiden. Mycket pengar gör människor korttänka!

Dagens Nina-låt: Goodbye Earl (Dixie Chicks)

Fastnade på youtube förut och kikade på aussie-serier. Det slutade med att jag tog fram mina foton. Det är så svårt att förstå att jag faktiskt varit där, och att det i så mångt och mycket är sådär som det visas på TV. Nästan så att jag kan känna mig snuvad på något nu när jag vet att verkligheten faktiskt är sådär som på TV.. det är så pittoreskt, "enkelt" (missförstå mig rätt - inget är väl enkelt egentligen..) och självklart. Inte lika uppstyltat som här.

"Stolpe ut"

Idag hade jag tänkt att jag skulle fixa en massa olika saker, bara för det var det som om det var lögn att få något gjort överhuvud taget.. Studentservice i Kulturhuset var tydligen stängt på måndagar, hastade vidare till Skansen för att leta reda på en kursbok i deras bibliotek -då var det möte i den lokalen så jag måste komma tillbaka en annan dag.. Nordiska, där jag också skulle leta kurslitteratur, öppnade inte förrän 12 och jag hade tänkt åka ut till SH för att regga mig på magisterkursen igen, för att få min uppsats registrerad. Jag lyckades iallafall med detta..;o) böckerna får jag ta en annan dag.. hittade CSN-blanketter på SH, de som jag skulle leta efter på Kulturhuset. Men när jag pratar med CSN säger de att de bara betalar retroaktivt 4 veckor -så nu bara hopaps jag att min examinator godkänner uppsatsen och att SH skyndar sig att regga den. Men vis av nära fem år där ute så är det att hoppas mot bättre vetande.. *suck* jag behöver de där pengarna! Helst hade jag behövt dem igår.

Men, denna mediokra dag har avsultats helt okej -jag och Ellie gick till Tantogården och lyssnade på Anna & Idde. Höststämning med spelning inomhus, levande ljus och ganska mörk scen. Men de är helt fantastiska!

Lycka

Jag är hemma i Kalmar igen, jag har börjat läsa till Miljökorrdinator och så här långt verkar det superkul!! Och än så länge inte allt för tekniskt eller invecklat kemiskt.
Vi läser två kurser parallellt, Miljöskydd och Ekologi (+ lite geologi). Inom miljöskyddet ska vi göra bland annat ett projektarbete, ungefär som en liten B-uppsats fattade jag det som. Jag och en annan tjej i klassen tänker nog skriva tillsammans och det kommer nog bli frågan om ekologiskt/konventionellt/lokalproducerat. För vad ska man välja; spanska, ekologiska tomater eller konevntionellt odlade svenska? Vilket är största miljöboven, frakten från Spanien eller uppvärmningen av växthusen?
Det skulle vara intressant att skriva om etniskt rena kläder -eller snarare avsaknaden av den. Vad kostar det egentligen? Billiga kläder som vi hanterar som "slit och släng" men är framställda i Indien där de använder syror till färgning. Det kostar både människoliv och den lokala miljön.
Spännande är det i vilket fall som helst! Dessutom ska vi ha ett "fadderföretag" att kunna tillämpa praktiska lärdomar på, jag frågade om det var okej om jag tog ett lantbruk istället för industri -och det tyckte de var hur kul som helst!! Så, om det blir vårt eget eller något annat här i närheten får jag väl se. Men det känns grymt kul att syssla med mer praktiska saker och som verkligen betyder något för resten av världen. Humaniora är rätt så "inskränkt" på det viset.

Och så har jag ridit. Först en kort liten 10-minutare på Piazzo för sakens skull, sen har jag varit ute med Helen. Hon har en del att välja på, och vi var ute i skogen med kvälls-sol, galopp på både vall och stubb och bara helt underbart.. det var mysigt. Kalmar är fint i höstsolen, våra föreläsningar ligger i det nybyggda huset nere vid Gästhamnen. Och jag säger det igen, jag vill flytta hit! Hästarna, omgivningen, familjen och det liv jag skulle kunna här lockar mer och mer. Jag hoppas att det snart tar ut den rädslan av att sakna Stockholms-livet som jag har. Stockholm känns lite blekare och stressigare för varje vända ner hit, jag börjar redan känna det på tåget ner. Så det blir nog Kalmar-hållet om en inte allt för lång tid. Bara inte riktigt ännu. Jag vill se hur det känns över höst och vinter, då brukar jag vara som mest tacksam över att bo i en lägenhet, inte ha häst och för att det lyser så mysigt i alla husen. Och de kvällsöppna caféerna!
Men, jag spanar på lilla stugan varje gång jag är hemma, och hästannonserna på Bukefalos är favorit-surf-stället.

Skornas betydelse

En liten reflektion över helgens sko-val: har varit på två (toppenbra!) spelningar i helgen, Cookies n´ Beans spelade på Lasse i parken i fredags och Miss Li stod på Trädgårdens scen igår. Till parken gick jag i mina älsklings-ballerina men insåg att det hade varit det ideala stället för mina aussie-boots! Country-temat hade lockat dit cowboys i alla olika åldrar och Tilda kom som värsta cowgirlen. Så tänkte jag, eftersom det var lite småkallt igår, att jag skulle haka på western-modet. Och oj så "fel" det blev! Trädgården kryllade av (också ursnygga modet!) 40-tal med kjolar, rockabilly och höga klackar. Från det ena till det andra..;o)

Jag har suttit på galleriet i helgen, det har varit riktigt roligt! Det är kul att prata med amerikanska turister, det känns annorlunda mot jobbet på Skansen. Jag har två dagar kvar där, det känns bra. På onsdag åker jag ner till Kalmar för att registrera mig på kursen där.
Jag såg slutet av "De tre musketörerna" när jag kom hem -i väntan på Sportspegeln och Carolina Klüft- och såg en scen som är filmad framifrån då en häst hoppar över en stor vagn. Jag får ett sådant sug efter att rida och att få känna känslan när allt stämmer, exempelvis över ett hinder eller kanske bara ett voltvarv i paddocken. Jag längtar efter att kunna rida på riktigt igen!

Home and away

Dopet blev jättefint! Och Astrid var hur duktig som helst, hon sa inte ett ljud under dopet, och efteråt somnade hon i Melvins knä. Sen sov hon hela mottagningen!
Jag trotsade mina nerver och läste en dikt och Anna hade skrivit en egen förbön. Så nu är vi stolta faddrar!:o)

Igår registrerade jag mig på SU, tyckte att det var för mycket luft i mitt distansplugg på HIK, så jag ska läsa två 5-poängskurser i Bebyggelsemiljö. Inte riktigt samma sak som Byggnadsvård, men en bit på väg. Ska bli jättekul med exkursioner och liknande! Tänk, tre exkursioner på 10 poäng! SH har en bit kvar till SU´s standard tror jag..
Men inte nog med det, jag måste tydligen registrera mig på SH också, för att kunna registrera min uppsats och få ut examen. Byråkrati..

Och hur glad kan man bli över en hyffsat kass såpa på TV? Superglad tydligen -för det var den australiensiska, klassiska "Home and away"...;o)

Hemma

Så var jag hemma i Ljungbyholm på en blixt-visit. Tog tåget ner idag på morgonen och åker tillbaka med bussen imorgon eftermiddag, anledningen är Astrids dop! Jag och syrran ska bli faddrar! *stolt*
Nu ska jag bara bestämma mig för om jag ska läsa en förbön i kyrkan imorgon -eller inte. Känns inte så lockande, men "jag borde".

Jag har såklart hunnit ner till hästhagen och hälsat på Piazzo. Det är med blandade känslor jag ser honom, han blir liksom äldre för varje gång. Jag tyckte han såg väldigt stel ut där han gick, men ska kolla upp det lite närmre i eftermiddag. Jag vill inte att han ska bli sämre... han börjar dessutom bli "gråhårig" som bara den, nu upptäckte jag en yta stor som en handflata högt upp på frambenet som är alldeles stickelhårig. Den fanns inte för tre veckor sen! Eller, syntes inte iallafall. Ansiktet är väldigt vitt om man jämför med hur han har sett ut. Rund och go´ ser han iallafall ut. Han är så söt. Jag har svårt att ta in att han verkligen blir äldre och stappligare. Jag vet ju att det är så, men jag vill inte riktigt se på honom som gammal. Så därför gör det alltid lite ont att se honom när jag kommer hem så här.
Det blir bra att jag är i Kalmar en gång i månaden i höst, då kan jag hålla bättre koll på honom.

..och när jag gick ner till hästhagen så tyckte jag återigen att Stockholm kunde fara och flyga!:o)
Det skulle vara superhärligt att ha stallet nära igen. Å andra sidan är det nästan lika trevligt att bara kunna gå runt hörnet för att komma till en riktigt bra pub..

Kanot

Ånej, tro inte att jag gett upp paddlandet, trots det där med att vara ensam!;o)
Gjorde min provpaddling nr 2 idag, cyklade som en skållad råtta från jobbet för att hinna. Det var jag och en till från i söndags bland ett gäng "första-paddlare". Så vi fick paddla iväg på egen hand, ett äventyr bara det en dag som denna då det blåste lite mer än sist. Men det gick himlans bra, kändes bra mycket stadigare än i söndags. Änderna guppade med vid sidan utan att bry sig allt för mycket.

Annars har jag mest studerat folk idag, det är alltid intressant. Man kan fråga sig hur en del vuxna människor tänker. Som pappan som såg helt oförstående ut och frågade "why" när en av oss sa till honom att det inte var tillåtet att jaga gässen. Hans lilla son sprang runt för glatta livet framför oss, med gässen irrande omkring. "För att de kan bitas" blev svaret. "Aha, thank you!". Dumma människa! Men vi har alla lärt oss att det inte funkar att alltid säga som det är, utan istaället gå på barnens säkerhet. För de kan bitas. Ordentligt. Men det självklara för mig är att man inte jagar fåglar för skojs skull.
Något hemskare var den tyska mamman som slog sin dotter! Hon pratade ironiskt med sin väninna efter att blivit tillsagd även hon, och såg väldigt förvånad ut när hon blev upplyst om att det var förbjudet att slå barn i Sverige. Att det kan bli en polis-sak. *suck* Man ska nog aldrig sluta att förvåna sig.

Ensamhet

"Ja, jag är inte förvånad! Ensamhet verkar vara din grej" -sa en kompis till mig igår.
Är det så folk ser på mig? Att jag valt att vara ensam och är nöjd med det? För så är det inte!
Jag avskyr det, från att ha varit något som bara blivit, till något som maler hos mig ofta. Jag har inga problem med att gå på bio, en spelning eller något annat ensam. För om jag vill göra något, varför måste jag ha någon annan med mig? Men från att göra det till att leva ensam, det är ju något helt annat!

Komentaren ovan är från en kompis som jag minns var på jakt efter pojkvän under ganska många år -visserligen är hon lite äldre än mig- men spela roll. Nu lever hon i ett samboförhållande, köpt gemensam bostadsrätt och jobbar.
De flesta av mina vänner lever i samboförhållande. En annan kommentar, som kommit från olika håll av olika kompisar är detta om min lägenhet. Här i Stockholm är boendet ett samtalsämne för alla, hur man bor, vart man bor, om man ska köpa, lånelöfte och annat. Hur som helst. Konversationen som ofta kommer upp är:

"Men du trivs bra i din lägenhet?"
"Ja" svarar jag, eftersom jag verkligen gör det, både med läget och i huset.
"Ja, det är klart. Du är ju ensam, då behöver man inte större."

Jag vill snart skrika när jag hör det. Det ger mig samma mindrevärdskomplex som när utbildning/jobbtillgång och framtidsplaner kommer på tal.

Stockholm sten-sänker mig! Jag vill inte vara ensam, jag vill inte hitta på saker på egen hand och jag vill inte bo ensam. Och jag vill inte bli påmind om min ensamhet.
Någon som tror något annat tror fel.

Jag har nog ofta valt att vara ensam, hade jag inte varit ute i stallet under hela tonåren vet jag inte vad jag skulle ha gjort. Kanske hade jag haft ett större umgänge, kanske inte. Men hur som helst var jag fullt nöjd med det jag gjorde.
Här i Stockholm har jag försökt hitta på det mesta för att a) träffa folk b) ha något att göra.
Medryttare, stalltjänst, dagmatte, jobba... jag underskattar inte mina vänner varken här eller hemifrån. Men jag märker att saker och ting ändras, allrahelst när omgivningen lever i tvåsamhet. Det finns liksom inte lika mycket tid för så mycket annat, och själva är de ju sällan ensamma heller. Men för mig som är det så är det skit. Även om jag kommer bra överrens med allas pojk- och flickvänner.

Innan var Stockholm bara roligt, men umgänget har helt klart "sambofierats" rejält, inte minst sen jag kom hem från min resa. På tal om resan. Många undrar om jag inte träffat någon australiensare.
"Hur är de australiensiska männen då? Är det något att gifta sig med?" eller "Men du, träffade du ingen då?"
Jag hade gärna träffat en austarliensare, då kunde jag få en del av det där fantastiska landet. Men inte.
Nu ska jag gå och fika, själv. Hur många är lediga på en måndag? De som är det har fortfarande semester från sina jobb, och har därför bestämt att spendera sista semesterveckan med sina respektive. Det hade jag nog också gjort.

Jag är nog på god väg att förvandlas till en bitter tant!

En av alla dom

Nu är jag en av alla dem som kan paddla omkring eller flyta fram långsamt på Riddarfjärden -jag ska gå med i kanotklubben här nedanför! Började med en "prova-på-gång" idag, man måste göra fyra sådana först. Men det som ser så enkelt ut var inte riktigt så enkelt.. men jag klarade mig iallafall bättre än den kille som plurrade i två gånger under vår 30 minuters-färd.. *fniss*

Känns superlyxigt med två dagars ledigt, idag har jag bara gjort roliga saker -paddlat, promenerat, fikat.. men imorgon ska jag packa ihop datorn och ta mig iväg till KB för att göra det sista på uppsatsen. Annars har jag nog snart CSN efter mig. Inte kul. Och ta tag i det där jobb-sökandet som jag absolut måste börja med också. AMS är bara deprimerande tycker jag, det finns aldrig något som passar in på mig, och trots alla många säger att man ska söka trots alla krav de ställer så känns det inte så enkelt.. man ska ha erfarenhet från ett helt liv liksom. Blä!
Jag har ju tackat ja till platsen på Miljökoordinator, men nu i dagarna har jag sett att det finns restplatser kvar på KY-utbildningen i Byggnadsvård som jag kom in på i höstas.. fy attans vad svårt att bestämma sig!

Cookies n´ Beans

Sitter och lyssnar på Cookies n´Beans genom ett öppet fönster, lyxigt med en live-scen så nära, som syrran just påpekade.

Har dragit ett par djupa andetag och lugnat ner mig lite. Det blir nog okej att bo här, just nu. Så får jag se vad som händer i framtiden. Precis så som jag bestämde mig för att resonera! :o)

I was a south bound child

I was a south bound child
I had a small town life
But I turned out alright in the north
Livin' that southern kind of life
- lyssnar på Kasey Chambers och sippar på en bundy.

Kan själv!

Jag fick snilleblixten att laga matlådor idag, på min lediga dag. Första missen var att jag lyckats köpa kycklingklubbor istället för kycklingfiléer, så det hela började knöligare än vad det behövt bli. Sen att det är första, riktiga sommardagen gjorde att det blev väldigt varmt i min lilla kokvrå..När jag nästan var helt klar så small proppen. Första gången på hela tiden jag bott här, och jag är inte så värst kaxig när det gäller elekricitet.
Det blixtrade och knastrade när jag försökte skruva dit den nya, ringde till pappa för att försäkra mig om att jag inte sysslade med något som kunde innebära döden. När han sa "kan du inte knacka på hos någon granne så en kille kan komma in och hjälpa dig?" Hur skulle det se ut?! Det klassiska scenariot att tjejen flörtar med grannen genom att be om något sådant?! Nä! Så jag satsade allt och lyckades skruva i proppen utan att bli elektrifierad!

Till saken hör att jag tidigare idag, när jag satt ute på Långholmen och läste "Rockabilly, en bok om de sista romantikerna" där de klassiska könsrollerna fortfarande är normen bland de sk anhängarna. Killarna mekar, tjejerna är upp-piffade. Hur som helst, reflekterade över mig själv som den ständiga singeln bland alla lyckliga par i umgänget.. tyckte lite synd om mig själv där ute ett tag. Men hela propp-historien fick mig att gaska upp mig och faktiskt skärpa mig. Basta! Kan själv! :o)

Jag saknar Australien alldeles för mycket, jag saknar det livet jag hade när jag var där. Oplanerat spännande, inga större måsten eller förpliktelser. Fastän det inte var mina vänner som hängde på krogen så saknar jag det självklara och alldeles obligatoriska puben om kvällarna. Det var inte frågan om ifall någon skulle dit, snarare till vilken man skulle börja på. *längtansfull suck*
Jag tycker att det är väldigt mycket Australien nu för tiden -på tv, på kläder och i musiken. Kan väl vara så att jag är mer uppmärksam på det nu än vad jag varit tidgare.. men att bara höra den australiensiska engelskan gör att jag saknar dammet, eukalyptusträden och värmen. :o)

Mamma berättade att hon fått möblera lite i nya sommarhagen där hemma. Pappa hade en stor rishög som han eldade upp för ett par veckor sedan. Kvar blev en gignatisk ask-hög som tydligen var alldeles oemotståndlig för Piazzo. Som mamma uttryckte det -han har inte längre vita bakben, utan ask-grå. Jag är alldeles säker på att tungan är kolsvart..

Längtar bort

Jag kom upp till Stockholm i söndags eftermiddag efter att ha stannat till i Jönköping hos Sofie & Jonas. Det var kul! Har aldrig varit i Jönköping förr, på sin höjd åkt igenom.

Jag såg fram emot att komma upp till Stockholm -det var nästan lite pirrigt när taxin stannade här utanför och jag drog upp alla väskor. Lägenheten är sig lik, omgivning med vad jag har kunnat se. Det känns så märkligt, 6 månader är inte jättelång tid, men under de månaderna har jag upplevt så mycket att jag någonstans lite räknade med att saker och ting borde ha ändrats här med.
Spenderade resten av kvällen med att packa upp grejer och börja klistra in mina Australienkort. På tal om Australien. Saknad. Jag gick och hämtade mitt Australien-paket som jag skickade hem från Winton, mina boots och lite kläder. Tänkte på Jenny och hela familjen Elliot. Och vad dimper ner i brevlådan idag? Ett brev från Jenny!

Jag kan se framför mig bageriet och hur hon sitter och skriver små hälsningar emellan kunderna. Steven hade åkt på det där bröllopet i Darwin som de pratade om -Rossi följde tydligen inte med men var på väg till det där jobbet i NT som han ville till. De hade haft kamel-race och det verkar vara som vanligt. Och jag saknar det!

Jag saknar Australien, att resa, att känna mig obunden och oplanerande. Jag saknar atmosfären i Winton och outback-folkets attityd. Här i Stockholm känner jag mig faktiskt lite fångad, det är människor överallt, det är hysteri. Kläder, prylar, mode -jag trivs inte så bra just nu.

Det största och första som gnager: Piazzo haltar, vänster bak. Första tanken var bara "jaha, inte blev det någon promenadridning här inte". Men nu, efter ett par dagar, så slår det mig -kan vi behålla honom så här? Inte för att jag tror att han lider nämvärt av det, men är det rätt? Jag vill inte vara den som behåller min häst för egen del..Tunga grubblerier.

Andra tankar som far omkring har också kommit efter lite eftertanke. Har gått i betlandet hela veckan, bredvid arrendet finns två små stugor. Jättefina -eller, de har varit det. Såna där röda med vit liten farstu och vita knutar. Gamla frukträd som växer impå, ena huset har ett dåligt tak och förmodligen kommer de stå och förfalla tills de trillar ihop eller något river dem.
*morr och mutter* kom det från mig. Men sen tänkte jag -varför? Vill någon bo där? Det ser så idylliskt ut, och jag tror inte att det skulle vara svårt att exempelvis hyra ut dem under sommaren. Men vill någon ta hand om dem resten av året? Vill någon bo ute på landet? Själv börjar jag trots allt se fram emot att åka upp till Stockholm nästa vecka (för att efter tre veckor sakna "hemma" igen).
Det är enkelt att bo i stan. Att bo i lägenhet, snön blir (oftast) skottad, inga gräsmattor eller blomrabatter. Att tänka så känns sorgligt. Lyssnade på P1 om slaksvinsproduktionen dessutom. Många i södra Sverige säljer till Tyskland, här i Sverige fick producenterna 20 öre per kilo medan man i Tyskland fick 7 kronor. I svenska butiker kostar produkten sedan 128 kr/kg. VEM tar pengarna? Klart som 17 att en egenföretagare väljer Tyskland! Men varför skiter svenska konsumenter i matkvalité?????? Är det så viktigt med sista-minuten-semestrarna, märkeskläderna, platt-tv´n och de två bilarna? Folk säger att maten är dyr. Jag fattar inte... hur kan man inte fundera på varför korv X så mycket mindre än korv Y? Ursprung, foder, hantering... ju mer utlänskt kontakt vi har, desto större är risken att vår produktion smittas av de sjukdomar som finns ute i Europa. Och som Sverige sluppit eller utrotat tack vare en sund och nogrann hantering. Är inte det värt att lägga några extra kronor på? (och handeln borde sluta med att roffa åt sig allt..)*suck*
Känner att jag tappade mitt spår här, men för den som inte hängde med -stuga - landet - gris. :o) För att snurra ihop det lite till tänkte jag på Australien. Deras underbara inställning, sättet att leva och resonera. Jag saknar outback-feelingen.

Landsbygdsromantik

Jag önskar jag hade ett litet torp. Då skulle även jag pynta med blommor..

Sommarlov

Jag lever sommarlovs-dagar här hemma, det är riktigt skönt. Lite som att åka bakåt i tiden ett par år. Jag och syrran tar bilen ut till betlandet utrustade med radio, handskar, gummistövlar och plastpåsar. Mission: mållor, baldersbrå, vildhavre och betstockar.
Det är skönt att göra ett fysiskt arbete som ger resultat på en gång. Det syns definitivt vad man gjort och inte gjort! Lyssnar på sommarpratet och åker hem till mormor & morfar för fika eller lunch. Sommarmys!

En kompis tittade just förbi för en liten fikapaus på väg på sin roadtrip genom Sverige. Jag trivs oförskämt bra, trots det ser jag ändå fram emot att åka upp till Stockholm. När jag tänker på Stockholm så blir det vissa scenarion, gärna med någon bakgrundsmusik till så att det blir som ett filmklipp.. ;o) Nytorget, fika på Hermans, frukost på Cinamon, öl på Mosebacke, promenad längs Hornsgatan hemåt, Långholmen, Street -eller bara min lägenhet. Jag är rätt nöjd med att läsa på distans i höst, det innebär att jag kommer åka "hem" nästan en gång i månaden.

Idag pysslade jag om P lite extra -han blev badad! Trodde att jag skulle ha något hästschampo kvar, men inte. Letade efter hundschampo, men inte heller det fanns. Så det blev Bodyshops "Iceblue" som stod i källaren. Han luktade jättegott! :o) Och han trivdes med att bli ompysslad och få lite lyx i vardagen helt ensam.
Min tottis. Ridhästkarriären är d e f i n i t i v t över nu.. såg honom halta i hagen igår, tog ut och försökte springa med honom men såg inget mer än trippiga steg som väl kommer av att han går barfota. Haft andra som kikat på honom under dagen, tyvärr är svaret detsamma som jag såg -vänster bak. Det är ju det som spökat tidigare. Men nu är det så illa att det syns när han skrittar fritt. Känns ledsamt, men det är lika bra att ha ett definitivt svar.. hur som helst så busade han till det rejält efter tvätten. Jag tyckte att han kunde få gå i lilla hagen (med massor av gräs!) och torka, men han tyckte att han var jätte-ensam och satte igång att jogga runt. Joggningen blev till snävare och snävare galoppvändningar, vilka till slut blev krum- och bocksprång. Så ont verkar han inte ha! ;o) men, han höll bara på ett par minuter, sen tröttnade han. Nöjd var han hur som helst. Jag tycker så mycket om honom.

Var på fest i lördags och träffade en hel drös som varit iväg till Australien. *längtans suck* de flesta är bönder till yrket, så de hade varit runt på lite olika gårdar med samma organisation som syrran åkte till NZ med. Hur som helst, det blev mycket snack om hattar, kor, öl och pubvanor. :o) så idag tog jag med mig hatten ut till betlandet för att känns mig lite som en cowgirl igen. Jag tycker om min hatt.