Det var så sorgligt. Jag såg en döende råtta på vägen hem. Den liksom såg inte och vinglade lite fram, råttor som brukar pila som en blixt när man kommer. Om man ens ser dem i daxljus.
Nog för att jag också svurit över dem, de har grävt ur hela trappen så att jorden ligger på trottoaren och trappstegen lutar åt alla håll. Men en sådan plågsam död vill jag inte se någon få. Den såg inte ens ut som en äcklig råtta, den påminde mer om en ekorre. Fastän den var gråare och hade en råttsvans. Det gjorde ju inte saken bättre. Eller, så kan man säga att ekorrar är rått-lika, fastän de är mer bruna och har en yvigare svans. För ekorrar brukar man tycka är söta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar