Rysk polemik?

Idag blev det politik i galleriet. En ryss kom in, sådär stereotypiskt lång i rock, halvflint, luktade väldigt mycket afershave och korrekt klädd. Typiskt och typiskt förresten, men ja.. en av de där förutfattade bilderna jag har av våra grannar i öst.
Hans engelska var inte jättebra och jag har så svårt att höra när det är en stark accent. Han frågade något om ambasad och diplomat, och jag vet att galleriet både har leverat och har kontakt med svenska ambassaden i USA samt den amerikanska ambassaden här. Hoppsan. "Friendship is good, but some connections..." men han skulle komma tillbaka sa han. Så det kan bli.

Jag trivs bra med att jobba i stan för tillfället, ta en latte på väg till galleriet och känna sig som en av alla andra med ett mission för dagen. Klär mig kultursvart och börjar bli hej och tjenis med andra i lokaler runt omkring. Som en liten småstad i staden!:o) Jag trivs.
Jag känner mig liksom nöjd, men i bakhuvudet vet jag att det inte är läge att vara förnöjsam nu. Inte med studier och extrajobb, jag ska inte slå mig till ro -det är ju nu jag ska vara på hugget med jobb och sånt!
Men den här hösten har varit så himla rolig! Men jag kompenserar ensamhetskänslor med jobb, det är inte helt bra.
Ska bli skönt att åka hem på söndag! Just nu är intehemlängtan-känslan lika stark, har slutat kolla hästannonser och stugan känns inte lika superviktig. Jag visste att det skulle bli så, jag älskar Stockholm på hösten!:o) Promenader, ta en fika, se alla lägenheter som lyser på vägen hem. Och det är en så skön tid nu, mitt emellan sommarens turister och julhysterin.