"Saker som inte har hänt, saker som tagits ifrån en"

Lyssnar på intervjun med Anna Stadling, jag väntar och längtar efter det där albumet! Det blir nog höstogt vemodigt och vackert. Trots att det är nästan vårkänning så känner jag mig ganska höstig.
"Livet är märkligt" säger hon. Absolut! Och det där med känslan av att saker och ting sällan blir som man trott, hoppats, önskat eller aldrig kunnat föreställa sig. Tänk om jag hade fallenheten att skriva och sjunga låtar! Vilken underbar kanal det måste vara för tankar och känslor.

Jag är hemma, första gången på alldeles för många veckor, och det är så otroligt skönt att sitta här. Jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag så väldigt gärna vill hemåt. Det är ju "bara" saker och prylar. Ingen som väntar mig hem, mer än föräldrar och far- och morföräldrar. Jag önskar mig mer. Men som Anna säger i intervjun; saker som inte händer och sådana saker som tagits ifrån en.. men också sådant som händer som gör att man alltid är nyfiken på vad som ska hända!

Gamla demoner och spöken

Jag förstår inte varför gamla spöken och demoner ska dyka upp. Kan man aldrig få lägga saker bakom sig och gå vidare? Eller är det bara mitt huvud som är felkonstruerat..?
Egentligen har nedgången i humör pågott mer eller mindre sen jag kom ner till Skåne, och det verkar inte vilja ge med sig. Botten är inte nådd. Är rädd för att stå nära det där svarta hålet, jag kanske redan är vid kanten?!
Kvällens -årets första, mitt första- kårmöte kunde gått bättre. Osäkert, svajjigt, tyst. Hatar mig själv som gett mig in i det här. På fredag tar jag mitt pick och pack för att åka hem, iallafall fär en helg.

Skåne

Tillbaka i Skåneland. På gott och ont. Efter ett dygn känns det knappt att jag varit här ifrån. På gott och ont.
Rivstart från början -mitt år som kårordförande har startat! Har en massa spännande upptåg och möten framför mig! Önskar bara att nästa vecka med fyra möten inte kommer vara representativ för mötesfrekvensen.. vill gärna hinna gå på lite föreläsningar också.
Har dessutom rivstartat "mitt nya liv", träning alltså. Gym igår, mitt livs första spinningpass idag. Ajaj.. imorgon lär bli en tung och stel dag.

Känns alltid vemodigt att åka hemifrån tycker jag. Men jag har det bra här, och tänker mig åka hem så ofta tillfälle ges. Jullovet känns redan långt borta!:o)
På torsdag är det ärtsoppa, på fredag planering inför helgens strapatser. Juniorstyrelsen ska ta över!

Jag älskar vintervädret! Det är kallt, ljust, vackert.. en sådan här vinter vet jag inte när jag senast fick uppleva, annars brukar ju julen vara ljusgrön och solig. Jag hoppas det förblir minusgrader och snö ett tag till framöver!
Jag har knappt en vecka kvar på jullovet, på måndag är det Skåne-färd som gäller. Ikväll är det Jane Austen-maraton på tv med både "Förnuft & känsla" och "Stolthet & fördom".. romantik, lyckliga slut och vackra miljöer.

2010

Jag är lite sen med att skriva ett 2010-inlägg..
Nytt år, nya möjligheter. Kanske lite nyare i bloggen?!
2009 gick snabbt. Det är året jag började plugga till Lantmästare på Alnarp, året då jag renoverade och flyttade till stugan på gården. Jag var i Sydafrika och hälsade på syrran.
Ingen vet vad som händer 2010. Jag kommer vara ordförande i Lantmästarkåren. Skräckblandad förtjusning. Spännande. Lärorikt.
Jag har köpt den länge efterlängtade digitala systemkameran.
Idag har jag fotat älsklingsmotivet, håll till godo!

Stolt

Jag är så stolt! Mitt, och många andras, arbete mot sexism och ett nedvärderande eller kanske mer ett vedertaget begrepp där tjejer ska acceptera sexistiska hintar -ikväll fick jag ett kvitto på att mina åsikter slått rot och faktisk fått tjejer att tänka till. Starkt! <3
Att bli utsedd till "Korvjägargeneral" är hedersamt, men så mycket mer hedersamt att faktiskt tänka till vad det gäller sexistiska attribut.. Go girl!

Snart har terminen gått..

Strax så är det jul och 1/4-del av tiden på Alnarp är avverkad. Kors i taket, det gick snabbt! Men det har varit roligt, ävem om hemlängtan gör sig påmind nu. Övertaget på styrelsen närmar sig också.. det är pirr i magen inför det, ibland också någon slags skräckblandad förtjusning. Det är roligt att jag får bli den första kvinnliga ordföranden! Sen kanske jag lägge rlite väl mycket press på mig själv, men jag vill så gärna framstå (och givetvis leva upp till!) klok, påläst och ta eventuella konflikter på ett bra sätt.
Till helgen är det Lucia-fest, kanske kommer det ner några Urfarbröder hemifrån, det skulle vara himla kul! Vi har våra Tanter och Farbröder med oss en termin till, efter sommaren är vi inte Juniorer längre utan själva Tanter och Farbröder. Tanken svindlar..!:o)

Längtar hem till stugan, till stallet, till det egna. Men min vedpanna har gått sönder, så synd och så dumt. Den kommer bli ersatt av något modernt, charmen i köket försviner lite.. samtidigt som det ju blir lite bekvämare med vattenburen värme!
Det tråkiga med att åka hem är väl ensamheten, kollektiv-gemenskapen uppväger den inte heller. Bara delvis. Mina farhågor med att bo kollektivt har iallafall kommit på skam, men visst finns tendenser och en hel del rädsla för att trilla dit i den där svarta hålet som mitt förra kollektivboende resulterade i.

Jaja. Happy thoughts! Ikväll har halva huset middag, den andra halvan, som jag tillhör, kommer att beställa pizza och festa till det lite vardags-style istället. Men Pucko-korridoren kommer minsann få trerätters..