Stockholm

Tja... ibland är det nog tanken som är mer tilltalande än faktum. Visst är Stockholm vackert. Visst är möjligheterna näst intill obegränsade. Men ändå känner jag mest en besvikelse, en liten sådan. That´s it. Stockholm står kvar, favotitplatserna också. Det är bara jag som inte riktigt hör till, jag har ingen vardag här längre. Min lägenhet är ändå inte min och allt blir lite.. bakvänt och konstigt.
Det var som om jag velat sätta mig på bussen tillbaka igår, snabbt som attan! Å andra sidan, att tillbringa dagarna helt planlöst med en bok i väskan är inte så dumt. Maximal avkoppling kan man ju säga..! Det behöver inte hända saker hela tiden, även om jag är extremt rastlös av mig.
Fick ett litet bryt igår, ett typiskt Nina-bryt som kommer med jämna mellanrum. Såna gånger orkar jag bara inte med mig själv och jag vet oftast inte vart jag ska ta vägen.. lite exenstiella kriser nu och då, om man får använda så pass slitna ord. Känns lite bättre idag. Vet inte hur länge jag ska stanna. Känns som om jag lika gärna kan vara kvar här ett tag, för det lär nog dröja innan jag kommer tillbaka, av olika anledningar. Jag sa ju att jag var färdig med Stockholm när jag flyttade ner till Kalmar, det här besöker bara bekräftar det! Och det känns egentligen mest skönt. Då behöver jag inte sakna det lika mycket, för jag saknar något som inte riktigt finns kvar längre.
Var sak har sin tid. Mitt Stockholm har nog haft sin. Iallafall för den här gången. Det kanske blir fler gånger längre fram..

Men jag är inte helt nöjd med Kalmar-lägenheten. Hittade ett 1700-talshus på en närbelägen, större gård hemma. Vill bo! Men det är stort. Och det krävs bil. Så det är egentligen inte aktuellt. Men att få drömma lite är inte så dumt.
Nu ska jag åka och se "Mamma Mia", vet med mig att det är ett bra lyckopiller sen musikalens tid på Cirkus!