Att önska någon döden

Jag har varit ute hos farmor, hennes syster gick bort i natt. "Jag har önskat henne detta länge. Det var en välgärning.." tänk att behöva önska någon döden för att man älskar denna person. Vivi blev 94 år och har varit dement i nästan 10.
Det ger perspektiv. Min farmor blir 94 efter jul, hennes lillasyster fyllde 90 i höstas. När Vivi, Kajsa och min farmor föddes så hade de ingen rösträtt.
Men farmor var, och är, en riktig tuffing. Hon utbildade sig till vävterapeut och bodde i Stockholm i mitten av 30-talet. Hon cyklade mellan Stockholm och Voxtorp, en liten sträcka på 50 mil.. det hände att hon cyklade till Uppsala också.
Det är roligt att prata med farmor, trots sin höga ålder är hon alldeles klar. Vi pratar dagsaktuella saker och jag tänker inte på att hon föddes 1914. 1914!!
Samtidigt är det häftigt, hon går fortfarande på syjunta nere i församlingshemmet, de drar in pengar på broderier, kyrk-kaffe och annat som de sen skickar "till missionen" som hon säger. Hon var med då hela folkrörelsen bildades, hon har varit aktiv i CKF (centerns kvinnoförbund) hela livet och alltid pysslat. Hon fick vår skola byggd, hon satt i komunstyrelsen då Ljunby fortfarande hade en och hon styr och ställer fortfarande.
Hon är en krutgumma! Jag känner mig priviligerad som har en sådan farmor. Det är som syrran säger, hellre ökänd än okänd..:o)

H&M......

*återberättat av morfar, minne av en av mina barndomskompisar*
Hästen står bunden i verandaräcket hemma hos min mormor & morfar, Emelie kommer ut:
"Hur är det, pojken? Mår du bra, pojken? Heej pojken"
Hästen ställer sig på grimskaftet..
"Lyft på foten, pojken, lyft på foten! Pojken, lyft på foten! Hörru, pojken!"
....
"Lyft på foten, hästjävel!"
*haha*

Satt just och tittade på "The heart of a Lioness" på Animal Planet, en ung lejonhona som tog sig an ett bytesdjur, en kalv. Lejonet vägrade äta, kalven kunde inte äta eftersom lejonets närvaro skrämde iväg de vuxna djuren. De höll ihop två veckor. Jag pallade inte med att se slutet.. gissar att åtminstone kalven dog, förmodligen lejonet också. Båda svalt ihjäl..
Märkliga saker kan hända.

Sitter och tjurar lite. För ett tag sen skickade jag iväg 10 (gamla) kort från "rena kläder" till olika, svenska klädföretag. Jag har fått svar från H&M, Indiska och MQ, men inget från de andra. Bara det är dåligt och i och för sig en eloge till dessa hyffsat stora, svenska klädkedjor att skriva ett svar tillbaka!
Hur som helst, i kvällens "Uppdrag granskning" kommer det fram att barn i Uzbekistan plockar en del av den bomull som bland andra H&M använder sig av..
Okej, att kontrollera hur bomullen är odlad är säkert svårt å andra sidan tycker jag att sådana här globala företag som gör jättevinster borde kunna avsätta en ganska stor peng till att a) kontrollera sina underleverantörer och b) ge sina producenter skäliga löner och bättre arbets- samt levnadsförhållanden.
Jag menar, det är sällan vi måste ha nya kläder. Sen är det en annan sak att det är alltid skoj med något nytt.. men vi här i väst har defintivt råd att betala mer än 79,50:- för en tröja. Jag blir så arg! Arg på slit och släng-mentaliteten, arg på min egen dubbelmoral, arg på globala företag vars ledare och andra i toppen har sjult mycket pengar -och bara letar efter billigare marknader.
Det säger sig självt att de billiga kläder som finns att köpa här inte ger många kronor till den som producerar råvaran. *morr*
..dessutom är 50% av all bomull som odlas genmanipulerad och odlas där den egentligen inte bör odlas. Som i USA, som konstbevattnar. Förresten, Aralsjöns krympning beror på Sovjets brighta idé att odla bomull på stäppen och leda om tillrinningsfloderna för konstbevattna. Hoppsan, dä försvann världens största sjö och försaltade resten av jordbruksmarken i området. Så det kan gå.
Här i Europa skulle vi kunna odla hampa och lin för att framställa textilier. De kläderna skulle bli bra mycket dyrare eftersom odling, hantering och tillverkning skulle vara reglerad enligt europeisk standard vad det gäller arbete och miljö.
Att framställa ett kilo bomull kräver 1 kilo kemikalier. Nu blev jag ännu argare.

Stallet-dax innan "Uppdrag granskning".

FIL MAG

Uppsatsen är klar och godkänd!!!!! Helt otroligt, jag har en magister..
Nu ska jag sätta mig på tåget mot Kalmar, shoppa loss så gott det går och bara ha det skitbra! :o)

Winnerbäck

Han är fantastisk helt enkelt, jag är frälst igen! Abalon Dots var grymma som förband, men Winnerbäck med sitt nya band.. wow.. mest glad kanske jag blev över att Anna Stadling fanns kvar på sin vanliga plats. Jag vill ha mer!

Julshopping

Idag vågade jag mig in till Drottninggatan, insåg att det var väldigt längesen jag var där. Det fanns en massa nya affärer och en galleria som jag inte varit inne i förr. Men jag har inte riktigt saknat det heller..;o)
Mitt första minne av Stockholm är Drottninggatan, jag hälsade på en språkresekompis från Isle of Wight och vi shoppade loss i alla UFF-butiker som låg där då.
Hur som helst.. gick in på Åhléns och kom genast ihåg varför jag älskar julen men hatar julshoppingen -all hemsk julmsuik i konstiga former och varmblås-luften som gör att vinterjackan känns som ett våtvarmt omslag. På t-baneplanet fanns två versioner av julsång, väl uppe i gatuplan ylade Tommy Körberg "O helga natt" och då bestämde jag mig för att lämna allt det där gräsliga och gå någon annan stans..
Hittade en supersöt röd kappa till Astrid! Jag var på vippen att köpa ett par stövlar till, men insåg att hon nog inte skulle uppskatta att ha något sådant på sig. Sen tog jag mig snabbaste vägen hem till söder igen. :o)

Red fairy

Den finns! Butiken med etiskt rena och rättvisemärkta kläder, Red fairy! Äntlich..

Aussiecravings

Åhhh... jag håller på att förgås av Australien-längtan! Igår var en kompis-kompis här för att hon ska åka till Visit oz efter jul. Vi gick igenom kort, packning, vad jag gjorde och reste.. och inte nog med det -idag fick jag värsta roliga mailet, från Malin på Springbrook! Dels var det himla kul att höra från henne (vi är ju faktiskt släkt, till min stora lycka!) och få se nya kort på Hugo. Han har vuxit jättemycket, när jag var där hade han ju just lärt sig att gå..

Iallafall, hon berättade också att Chris är på väg till Sverige! Chris, han med den ursöta valpen Bundy som lärde oss att köra motorcykel! Han har fått jobb på en gård söderöver men ska till STOCKHOLM HORSE SHOW av alla ställen! Gissar att flickvännen fått med honom hit..;o) men hur som helst, Chris kommer till Stockholm om tre veckor!! Måste försöka hinna med en fika trots att familjen är här uppe just den helgen.. helt otroligt, här ska snackas aussie! *lycklig*

..och viljan till att kämpa ihop pengar till den där flygbiljetten har ökat..

Magsjuk...

.. i över tio år har jag klarat mig, men inatt var det bara att kasa ner från loftsängen (jobbigt med hög säng!) och placera mig sittandes på toagolvet. Tack och lov för golvvärme..! Har hulkat i ett halvt dygn, jag köpte med mig mat på väg hem från galleriet -på en av favvoresturangerna- men det lär dröja ett ta innan jag gör det igen.
Sist jag var magsjuk var på ponnyallsvenskan, alltså någongång innan jag fyllde 18.;o) då gjorde jag misstaget att äta en köttbullemacka med rödbetssallad. De ridbyxorna blev aldrig vita igen..!
Blä, spenderat dagen i soffan med avslagen cola, salt/sockervatten och proviva. Och feber. Det är lite synd om mig!:o)

Bortlängtan

En ganska stor del av min tid ägnar jag åt att längta bort från där jag är. Det tycker jag är lite märkligt, för jag har det ju inte dåligt där jag är! Jag har bara svårt för att njuta av här och nu.
Om det inte är att flytta söderut så är det att resa tillbaka till Oz, eller kanske bara till nästa termin och de roliga kurser som jag ska läsa..
Det är lite tragiskt att inte uppskatta det jag har, tycker jag själv.
För ett par veckor sedan ville jag inget annat än att flytta, helt imorgon. Just nu är tankarna liksom två år frammåt i tiden, att jag redan flyttat från Stockholm, läst de roliga kurserna, flyttat till Kalmar, slutfört alla studier, sålt lägenheten, betalat lånen och är på g att sätta mig på flyget till Australien. Och sen då? Kommer jag någonsin känna att jag har gjort allt som jag akut velat göra och kan backa av och bara vara?
Efter att jag kommit hem från Oz så kände jag faktiskt så, under ett litet tag. Att jag hunnit med mycket och var fullt nöjd med att bara ta dagen som den kommer och inte planera.. jag är ganska ledsen över att tappat den känslan. Det var ett skönt lugn, att bara låta saker och ting bero och inte planera. Jag börjar bli rädd för att jag aldrig kommer känna det så någon längre tid, jag kommer nog alltid vara "orolig" på det sättet och alltid vilja göra något annat än just det jag gör.

Igår hade jag en känsla om att sakna Australien så jag var gråtfärdig -men vad saknar jag? Jag vill varken tillbaka till Deveraux eller Winton. Polostallet var en erfarenhet och jag gillade vardagsjobbet, men polospelet och allt däromkring var inget för mig. Winton var en grym upplevelse fastän jag levde i någon skräckblandad förtjusning. Korna, mc´n, Rossi, Russel och allt runt omkring.. jag har nästan svårt att täna mig själv i de där situationerna och att jag verkligen varit där. Men ändå längtar jag tillbaka!

Och att flytta.. jag skulle se fram emot att bo större, mer "på riktigt", kunna ha möjlighet att rida -men allt det där ger ändå mig en känsla av att slå mig ner på ett ställe och leva mitt liv där, vilket det inte alls behöver betyda. Men den känslan både lockar och skrämmer mig.
Filosofiska tankar så här en söndag. Ska bli otrligt skönt att chilla lite, har jobbat både på galleriet och teatern den här veckan, så denna som kommer ska jag vara lite mer hemma. Och försöka fånga tiden..;o)

Swartlings

Wohoo! Swartlings som har fungerat som ett rött skynke för mig, och många andra -byggnaderna får stå kvar!!!
http://www.k-blogg.se/2007/11/06/swartlings-ridskola-far-inte-rivas/
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_564213.svd
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=712599

Sista ordet är inte sagt, men jag hoppas verkligen att byggnadsminnet inte hävs och att det inte bli rnågot stort, fult och modernt arkitektur-schabrak.
Petra; en fråga! Varför bygger man så många fula byggnader nu för tiden, varför kan man inte försöka bygga lite vackert också? Modernt kan ju också vara fint..

Längtan efter ett kök

Jag skulle vilja ha ett ordentligt kök! Jag älskar min kokvrå och framförallt det runda fönstret, men jag vill ha mer plats. Och en ugn. Inte för att det skulle ske gastronomiska under bara för att jag fick ett större kök, men förutsättningarna skulle ju definitivt förbättras.. när jag skulle ta ner müslin så for kaffet i golvet, flingorna får inte plats på hyllan och jag har börjat bygga upp ett litet förråd på pallen under fönstret istället. Ett icke Curro-säkert förråd..;o)

Idag har jag suttit på galleriet, ska vara där hela veckan. Ju mer jag har att göra, desto mer får jag gjort..! Förra veckan var katastrofal med tanke på hur lite (inget..) jag fick gjort. Men sitter jag där borta så kan jag inte göra annat än läsa mellan kunderna -grymt effektivt! Ingen dator, tv eller annat som distraherar.

Jag ser redan fram emot nästa termin, att "bara" läsa Kalmar-kurserna blir lite för tråkigt. Mestadels för att det är självstudier och att jag inte träffar någon klass, jag saknar SU och kursarna, kafferasterna och exkursionerna.. det där med ensamhet är en ganska relativ sak. Jag väljer gärna att vara ensam, men jag vill ha valet!:o)

Fame-dagar

Helgen har varit mer produktiv än hela föregående vecka..! Skönt att känna att jag åstadkommit något. Fame och Anna har bott hos mig i helgen, syrran har gått någon konflikt-hanteringskurs så jag har varit hundvakt. I lördags ösregnade det -det låg till och med snö här på morgonen- men idag har det varit helt okej. Plugg varvat med promenader och så lite jobb. Alldeles lagom!

Fame på Långholmen

Vacker dag

Jag har inte fått mycket gjort idag. Faktum är att jag har mest suttit i TV-soffan hela veckan.. jag är inte det minsta nöjd med mig själv, men det har bara inte blivit något vettigt.

Irriterande läkarbesök

Jag drar mig oftast för att gå till läkare in i det längsta, ungefär som de flesta andra kan jag tänka mig. Det är ju liksom aldrig roligt. Hur som helst, den där köksvurpan för ett par veckor sen känns fortfarande. Det knäppte till i skuldran förra veckan, så den känns bra -men nu gör det ont i bröstkorgen istället! Ett helvete att lägga sig och sova, och att lyfta ner saker som finns över huvudet. Så jag ringde och fick en tid idag på morgonen. (från pyjamas till vårdcentral på 25 minuter, det du!)
Och råkar ut för värsta bitchen till läkare.. inte vet jag varför receptionen gav mig en grön nummerlapp som betyder akut-läkare, hur som helst så var det jag som fick veta att det var fel.. *suck* snorkig, oteknisk och med skarp brytning.. hon upplyste mig om att jag minsann bara får 20 minuter på en akut-tid, och på den angivna stunden har hon inte tid att skriva ett intyg. Ursäkta?? Jag ringde, fick en tid, betalar och vill bli undersökt. Jag skiter fullständigt i om de har administrativa problem.. inte heller mitt fel att hon inte kunde hantera sin dator, så 10 minuter av besöket hamnade där.
Så, 140 :- för ingenting och en taskig inställning för resten av dagen typ. Inte blir jag munter av att få en skopa ovett, det var redan illa nog att gå till läkaren.
Sak samma. Jag behöver jobba iallafall, så jag får väl hoppas att mina jobbakompisar har överseende. Köksgolv är livsfarliga!:o)
Gick till Cinamon för deras supermysiga frukost eftersom jag bara hann med en banan innan jag rusade till bussen och sjukan. Det gjorde mig på bättre humör!

Jag sitter och försöker påbörja min MKB av Långholmen till geo- och ekologi-projektet. Jag fastnar lätt för den kulturhistoriska biten, geologi, mineraliologi och hydrologi är inte ämnen som jag kanske brinner för. Och därmed kan jag inte heller så mycket, och det känns som mina promenader inte ger så stort utbyte. Trots att jag och Sofie klättrade runt på klipp-block, flytblock och strandhällar häromdagen..

Jag är jättesugen på att plocka fram adventsstjärna och annat ljus-mys nu, det blev "helt plötsligt" kolsvart om eftermiddagarna och stjärnorna ger ett sånt mysigt ljus.
Och jag längtar efter att ha utrymme till att pynta. Laga mat, göra julgodis och sånt. De 21 kvadrat jag har ger inte särskilt stort utrymme till det precis!
Jag tror att min gnällighet beror på avsaknaden av spelningar!:o) Helt ovenetskapligt, men så här på hösten brukar många av mina favoritband spela, men den här hösten verkar alla ha tagit spel-ledigt. Men, Winnerbäck om ett par veckor kan nog rädda mig!;o)