Träffande

*haha* från Hippsons krönikör.

"(...) Sedan har vi det här med vad som möter en när man finally tagit sig ut till stallet. De stora, snälla bruna ögonen och de spetsade öronen i all ära, men mörkret och den förbXXXade leran förintar ju tråkigt nog stora delar av hästromantiken. Det är faktiskt inte roligt att behöva starta stallvistelsen med att släpa ett tio kilo genomblött lersjok till täcke till lämplig torkplats för att sedan börja rota efter ett torrt dito i stallskåpet, vilket i sin tur rasar samman vilken sekund som helst på grund av den hårda belastningen av gamla skit-täcken.

Sedan kutar man upp på höloftet i syfte att rafsa ihop ett lämpligt antal kilo hö så att vännen har något att äta till middag.
Väl nere på fast mark igen bär det iväg till nästa utvecklande sysselsättning - rengöringen av boxen. Ut på den halkiga trärampen till dyngstackscontainern för att hämta en stor och tung plåtskottkärra. Handtagen är genomblöta och halkar väldigt farligt i händerna. Plåtskottkärran är så tung att jag knappt bemästrar den, och då är den tom. Hur ska det gå när den är full? In i boxen med den.Där råder bajsinferno, hästen måste haft nattens stall-efterfest i sin box. När kärran är överfull är endast tre fjärdedelar av boxen rengjord. Typiskt. Sådant oflyt finns det inte varken tid eller tålamod till. Ut på den halkiga trärampen för en jobbig extratömning mitt i alltihop. Där ser jag, trots mörkret, med mina laserögon en "inbjudande" liten skottkärrestig till vänster, vilken jag naturligtvis tar sats emot. Precis i kurvan halkar jag dessvärre till med högerfoten varpå den tunga plåtskottkärran kastar sig iväg åt vänster längs med den lilla skottkärrestigen.
Naturligtvis dundrar kärrhelvetet rakt ner i en avgrund som väldigt olämpligt finns placerad i containerns vänstra hörn. Jag följer föga oväntat med ekipaget ner i helvetet eftersom jag in i det sista tror att jag kan stoppa förödelsen med hjälp av alla mina (för dagen något otränade) muskler.

Kabaaaang säger det när jag och skiten landar ungefär samtidigt i all den andra skiten. Det är inte roligt att vada runt i en sörja av nerregnat kiss och bajs utan möjlighet att ta sig upp utan att rätt så ingående bekanta sig med en herrans massa okänd avföring på vägen upp. Fy fan. Om det ändå bara hade varit egna hästens utgifter, de vet man ju liksom var de kommer ifrån. De andra hästarna vet man ju inte var de hållit hus. Är man lätt hypokondrisk som jag är det lätt att tro att man drabbats av både HIV och fågelinfluensa efter ett sådant bad.

När avföringsincidenten äntligen är över vidtar nästa projekt. Lerborttagning på häst. Obeskrivligt vidrig sysselsättning. Hästvännen älskar att göra lerinplackningar om dagarna. Typ hundra år senare sitter man äntligen i sadeln. Tottisen har förvandlats från ett lerigt ök till en one-million-dollar-babe. Lovely! Tar en liten titt på klockan för att hålla koll på hur länge man rider, så att man inte sitter och nöter i två timmar, då får han ju kotledsinflammation och måste sprutas med kortison och vila i åtta veckor och allt det där.

Till min fasa ser jag att klockan är tjugo i tio. Herregud, stallet stänger ju tio!Ut i ridhuset, joggi joggi, galoppi, galoppi. Ja det kändes ju rätt bra. Synd att man inte hann mer än värma upp. In i stallet igen och så är det alla bestyren med stretching, salvor och täcken och gud vet allt. Och puss puss, love you, goodbye sov gott och sånt. Allt detta för en kvart i sadeln. Vilken looser man är. "

Söndag med mormor och morfar

Mormor och morfar är här över helgen för att hälsa på och fira att mormor fyllt 80. Vi var lite tidiga på morgonen och strosade runt i Gamla stan innan fiken öppnade så att de kunde få sitt "förmiddagskaffe" -och springer på ett antikvariat fullt av Mon Amie-, Berså- och dansk porslin.
Familjen Nilsson-Olsson går därifrån med bland annat en Carl Malmsten-fåtölj (värsta fyndet!), och 6st Berså-tallrikar. Tallrikarna blev min födelsedagsprsent, hur länge har jag inte gått och tittat på såna...?! Mormor är grym på att pruta. Mamma och jag stod bakom gathörnet, för generade för att våga oss fram förrän vi skulle lasta in allt i bilen. Syrran stortrivdes däremot!;o)
Mormor fortsatte i samma stil, hela Österlånggatan gicks igenom innan vi till slut hamnade på Operan och såg Pippi Långstrump.

Sitter här och är väldigt mätt, jag äter aldrig så mycket som när släkt och vänner är här och hälsar på. Men det är tufft att både mormor och morfar orkar med en matbit på kvarterspuben! Still going strong, det finns ett liv efter 30..

Vaccinationsmiss

De andra två hästarna hemma blev vaccinerade igår, mamma ringde mig och undrade när dte var "vår" tur. Hade helt glömt bort att vaccinera Piazzo! Fast vi antog att det skulle ha gjorts just innan jul. Efter en närmare titt skulle det ha gjorts i augusti 2007. Inte bra..
Men han har fått tänderna fixade idag (vilket väl är en sju år sedan sist..) och det gick bra. Han fick ett bra utlåtande av (nya) veterinären som tyckte att han såg väldigt fin, välmusklad och sund ut. Kul, speciellt när han inte rids! Hon undrade om han inte skulle ridas, vi får väl se om det går med nya skor längre fram. Det hade varit kul.
Men, jag har fått ett erbjudande om en "lånehäst", ett stp f-96 som fölar i juni/juli och är startad 1.20. Det skulle vara ett roligt projekt när fölisen är avvänjd!

Idag har jag fått en craving på en av Odd Mollys kappor, #576 twill love the back jacket. Det brukar sluta "illa" om jag får för mig nåt sånt, bara måste ha. :o)

Jag flyttar!

Jag tackade ja till lägenheten, så jag har nära 35 kvadrat väntandes i Kalmar. Det känns delvis väldigt kul men delvis lite vilset. Jag har ju sagt att jag ska flytta hem när jag pluggat klart, nu hade jag bestämt mig för att flytta till Kalmar "i sommar eller till hösten" och jag hade nog räknat med "till hösten".. men terminen fortsätter ju in i juni, så det är ju inte till att flytta på stört. Jag får tänka på vad flytten innebär; möjlighet till hästar och ridning!
Och att det faktiskt inte är en definitiv flytt från Stockholm, jag behåller lägenheten ett tag till. Men jag funderar för att verkligen övertyga mig själv.. att se det som ett utbytesår. *haha*
Hade en lång konversation med en kompisa idag. "Kan man åka iväg utomlands? Kommer inte folk undra vad man håller på med och när man ska skaffa sig ett jobb?" Hon, liksom jag, känner sig uttråkad på lämmeltåget mellan bostad-tunnelbana-jobb och tillbaka, vilket ett heltidjobb i Stockholm innebär. Inrutad, nästan inlåst.
Så hör jag mig själv svara "javisst, klart man kan åka! Man gör väl som man vill, om resa betder lycka för dig, så åk!"
Och så är det, eller ska vara. Borde vara! Jag är inte säker på om det bara är en själv som intalar sig att man borde göra si eller så. Eller om andra påverkar. Fick en så träffande inbjudan till en 30-årsfest idag, "kom klädd så som du trodde som barn att du skulle se ut som 30!"
Jag föreställer mig fortfarande en 30-åring på ett visst sätt, men varken jag elle rmina vänner ser ut så..:o) Man är väl kanske inte äldre än man gör sig, som det brukar heta.

Funderingar

*eeek* jag har fått erbjudande om lägenhet i Kalmar, i Tegelbyn. Det är ett av de områden som jag absolut skulle kunna tänka mig att bo, om man ska jämföra grovt så ligger Tegelbyn ungefär som Hornstull i förhållande till city. Nära till vattnet, cykelavstånd till allt..

men jag måste bestämma mig nu! Tillträde i maj, då måste jag bestämma mig för om jag ska satsa på ett jobb i Kalmar eller om jag ska hänga kvar vid Skansen även detta år.. och hyra ut min egna lägenhet här. Eller om jag iskallt ska vänta och hoppas på att det blir lediga lägenheter längre fram..

Tegelbyn är fint, byggt för 7-8 år sedan i "statarlänga-stil" med friliggande takbjälkar och så. Jordnära färger, husen bildar ett eget litet område. Svårt. Det är så nära mitt lilla torp som jag kan komma utan att flytta till det!:o)

Skön musik en söndag:

Jordeliv, Fyra Dörrar Till Min Syster , Chaufför, En plats i solen och, så klart Sov, sov söndagsbarn. De där rösterna rules my world. Nu har Anja iallafall tagit sig i mål i störtloppet, så nu ska jag sätta mig och plugga. Fastnade ute i Haningen igår eftersom det fortfarande snöar. Mot bättre vetande tog jag mig ut i "ovädret" (det snöar ju varje år, och varje år kör bussarna fast!) Fanns inte en chans att försöka ta sig tillbaka efter både Harry Potter och Förnuft och känsla!

Förnuft och känsla

Jag ska gotta ner mig i soffan hemma hos kompisar i Haninge och titta på "Förnuft och känsla" ikväll. Tacos, Ben & Jerry-glass och annat gott. Jag är ledig idag, det känns lyxigt att vara ledig samtidigt som alla andra! Och det är en helt annan känsla att vara ledig en hel dag när veckan har varit fullspäckad, inte som innan att inte ha något att planera kring och alla dagar bara flyter ihop med varandra. Det var länge sen jag hade föreläsningar fyra dagar i veckan, och jag är förvånad över hur snabbt dagarna går fastän det knappast är heldagar vi pratar om -men det är kul! Det känns roligt och utvecklande.

Jag skulle nog inte fixa att gå arbetslös, jag skulle gräva ner mig i ett hål och må urkasst. Men det gör nog de flesta..

DET SNÖAR UTE! Äntligen, äntligen! Hoppas, hoppas det blir -5 i en månad framöver så det bara är snö, blå himmel, sol och vinterväder!

Idag fyller farmor 94, det känns tråkigt att inte vara hemma -hon skulle ha "mellanbjudning" vilket tydligen innebär ost, kex och frukt. Så idag lärde jag mig ett nytt begrepp!

Har precis läst om 1870-talets arbetskraftsutvandring från Sverige, mindes att farmor berättade om att hennes mamma var över i USA två vändor och jobbade som jungfru. Första gången åkte hon hem då hennes pappa blev sjuk. Hon hann inte hem innan han dog och åkte tillbaka. När hennes mamma blev sjuk åkte hon hem med en gång och hann hem innan hon också gick bort, men fick därmed stanna hemma och ta hand om sina syskon. Hårt..

Det är helt otroligt att många svenskar aldrig varit över länsgränsen, men däremot ett par vändor i USA..

"Förnuft och känsla" har jag aldrig förstått mig på, att få ihop de båda verkar vara en omöjlighet. Men nu ska jag iallafall åka och leva i lite Jane Austen-romantik..!

En bild på några av mina jobbarkompisar som jobbar ikväll..;o)

Insnöad

Jag tycker att det är otroligt häftigt att sitta på universitetet med en grupp människor som är precis lika insnöade på hus och byggnader som jag! Det har aldrig hänt innan.. tyvärr ha rjag inte läst konstvetenskap innan, så jag kan inte slänga mig med snygga begrepp eller exempel på italienska föregångare.. men det är kul iallafall!
Jag har tagit mig igenom det vanliga "åhnej-jag-måste-skaffa-jobb-och-bete-mig-vuxet-Nina-bryt" som alltid kommer som ett brev med posten då och då. Jag funkar så, jag måste få bryta ihop, tycka synd om mig själv få lite medkänsla alternativt ryck upp dig/pepp-diskussioner. Och så plockar jag ihop bitarna och är glad igen! :o)
Men ont i fötterna, ont i armarna och ont lite varstans egentligen har jag efter jobbet. Det är ett faktum, jag hatar galgar och jag kommer inte överens med pensionärer.. inte för att jag säger så mycket till personen i fråga, snarare så får omgivningen höra det -eller maler jag runt det själv och går hem från jobbet ganska sur.

Nu ska jag ut och stadsvandra i Gamla stan och försöka få ihop en presentation av Börshuset "med så korrekt terminologi som möjligt". Tjenahopp..!