Mörker

Den enda egentliga nackdelen med att bo här ute som jag gör är storleken på huset, mörkret och känslan av att inte alls ha koll. Jag tycker det är väldigt obehagligt att inte ha översikt över allt på en gång -då underlättar 21 kvadrat liksom. Det var bara hemtrevligt att höra folk i trappen, eller andra ljud runt omkring. Här vill jag inte höra ett knaster! Och det underlättar knappast med en gammal hund som ibland hör, oftast inte och ibland i syne. Men visst, skälla kan hon..
Syrran frågade sarkastiskt hur jag ska klara av att bo i stugan -ännu mera mörker, ännu mera avskilt! Och ja.. det hade jag inget svar på -men nu vet jag! Jag får skaffa mig en hund! En ganska stor en. Ger iallafall lite trygghet. Men då måste den växa upp lite snabbt, för en valp hjälper ju inte. Och en hund är lättare att få föräldrarna att ta hand om när jag ger mig ut på äventyr.

Trist värre att märka att Piazzo är stel som aldrig förr. Om mornarna är det stappliga steg ut som gäller -å andra sidan kan han skritta på precis som tidigare när man väl kommer ut. Fame får ju smärtstillande för höfterna, önskar att Piazzo kunde få något han med.

Imorgon fyller syrran 25. Det är inte klokt! Jag är ju inte äldre!;o) Det är party big time ikväll och imorgon släkten på sedvanlig fika. Sen ger hon sig av till Kapstaden igen.
Jag vill också resa..! Jag måste bestämmam ig för att bara göra helt enkelt. Bara dra iväg.
Eskapaderna på unghästen för dryga två veckor sedan känns fortfarande i ryggen, så suget efter en sån häst är inte så stort just nu. Måste göra nåt åt den, ryggen alltså, inte alls bekvämt att traska omkring i gummistövlar och känna varenda kota så fort det är ojämt.. kanske få bli ett förhatligt gymkort..;o)