Auktion, schlager och hoppning

Jag var på min livs första auktion igår tillsammans med mamma och mormor -det var en upplevelse på många sätt..!
Jag tänkte mig väl ett par timmar sådär, men ack så fel jag hade -vi åkte 8.30 och mormor som var kvar längst (pigg 80-åring!) kom hem straxt innan 17. Själv bangade jag vid tvåtiden eftersom jag blivit lovad en hopplektion! Helen och hela stall-ligan var mer elle rmindre skadade allihopa, så jag fick rida så mycket jag ville. Det blev Långben lika snäll som stor, det vill säga en jätte.. och jag hade problem med att rida ihop honom redan i fredags, och hoppningen gick som en dans enbart tack vare en supersnäll häst! Sen ska jag väl kanske inte ha förs stora krav på mig själv, sist jag hoppade var med Maja på terrängbanan för två år sedan. Hon är en liten, kompakt ponny-style, inte ett stort, långbent schabrak. Så den här gången kunde jag inte fuskrida på andras jobb. Hur som helst, det var skräckblandad förtjusning hela vägen! Idag är jag stel och har träningsvärk, men det är det värt.
Skönt att Piazzo känns så fräsch, verkar funka bra med extra-skorna.

Tillbaka till auktionen -jag fick med mig ett bord sim jag tänkt ha som köksbord i nya lägenheten och en dansk porslinsfigur. Hade spanat in mig på ett väldigt vackert klädskåp i typ Karl Johan-stil, men det blev lite för dyrt. Liksom de fina 50-talsfaten fron Gefle, ett stort äldre fart och 12 allmogestolar som jag väldigt gärna hade velat ha..:o) Det får bli fler auktioner i framtiden!
Det kändes hemtamt på ett märkligt vis när man gick omkring där i Folkets park -som jag bara varit i en gång innan, som dittvingad högstadieelev på obligatorisk styrdans- titta på prylar, höra dansbandsmusiken och lukten av varmkorv. Kan det bli mer svenskt än så?? Svensk, mindre stad med en äldre befolkning som faktiskt har upplevt folkparksnöjet.

Det har varit så skönt att vara hemma och jag ser fram emot att flytta ner, men känslan av tidsbrist kommer med en gång då jag kommer tillbaka hit upp. Det finns så mycket vackert som jag inte tagit mig tid att gå runt och tittat på ännu!:o)
Samtidigt fick jag en föraning om livet i Kalmar -hela våren har jag jobbat för att få ut kvarboende kompisar på en öl, men blir istället hembjuden på middag. Absolut trevligt, men så.. vuxet! Tittade på schlagerfestivalen, vilket jag inte gjort på många, många år.. och nog inte gör det nästa år heller.. istället fick jag agera chaufför till festande föräldrar!