tisdag 31 juli 2007

Längtar bort

Jag kom upp till Stockholm i söndags eftermiddag efter att ha stannat till i Jönköping hos Sofie & Jonas. Det var kul! Har aldrig varit i Jönköping förr, på sin höjd åkt igenom.

Jag såg fram emot att komma upp till Stockholm -det var nästan lite pirrigt när taxin stannade här utanför och jag drog upp alla väskor. Lägenheten är sig lik, omgivning med vad jag har kunnat se. Det känns så märkligt, 6 månader är inte jättelång tid, men under de månaderna har jag upplevt så mycket att jag någonstans lite räknade med att saker och ting borde ha ändrats här med.
Spenderade resten av kvällen med att packa upp grejer och börja klistra in mina Australienkort. På tal om Australien. Saknad. Jag gick och hämtade mitt Australien-paket som jag skickade hem från Winton, mina boots och lite kläder. Tänkte på Jenny och hela familjen Elliot. Och vad dimper ner i brevlådan idag? Ett brev från Jenny!

Jag kan se framför mig bageriet och hur hon sitter och skriver små hälsningar emellan kunderna. Steven hade åkt på det där bröllopet i Darwin som de pratade om -Rossi följde tydligen inte med men var på väg till det där jobbet i NT som han ville till. De hade haft kamel-race och det verkar vara som vanligt. Och jag saknar det!

Jag saknar Australien, att resa, att känna mig obunden och oplanerande. Jag saknar atmosfären i Winton och outback-folkets attityd. Här i Stockholm känner jag mig faktiskt lite fångad, det är människor överallt, det är hysteri. Kläder, prylar, mode -jag trivs inte så bra just nu.

torsdag 19 juli 2007

Det största och första som gnager: Piazzo haltar, vänster bak. Första tanken var bara "jaha, inte blev det någon promenadridning här inte". Men nu, efter ett par dagar, så slår det mig -kan vi behålla honom så här? Inte för att jag tror att han lider nämvärt av det, men är det rätt? Jag vill inte vara den som behåller min häst för egen del..Tunga grubblerier.

Andra tankar som far omkring har också kommit efter lite eftertanke. Har gått i betlandet hela veckan, bredvid arrendet finns två små stugor. Jättefina -eller, de har varit det. Såna där röda med vit liten farstu och vita knutar. Gamla frukträd som växer impå, ena huset har ett dåligt tak och förmodligen kommer de stå och förfalla tills de trillar ihop eller något river dem.
*morr och mutter* kom det från mig. Men sen tänkte jag -varför? Vill någon bo där? Det ser så idylliskt ut, och jag tror inte att det skulle vara svårt att exempelvis hyra ut dem under sommaren. Men vill någon ta hand om dem resten av året? Vill någon bo ute på landet? Själv börjar jag trots allt se fram emot att åka upp till Stockholm nästa vecka (för att efter tre veckor sakna "hemma" igen).
Det är enkelt att bo i stan. Att bo i lägenhet, snön blir (oftast) skottad, inga gräsmattor eller blomrabatter. Att tänka så känns sorgligt. Lyssnade på P1 om slaksvinsproduktionen dessutom. Många i södra Sverige säljer till Tyskland, här i Sverige fick producenterna 20 öre per kilo medan man i Tyskland fick 7 kronor. I svenska butiker kostar produkten sedan 128 kr/kg. VEM tar pengarna? Klart som 17 att en egenföretagare väljer Tyskland! Men varför skiter svenska konsumenter i matkvalité?????? Är det så viktigt med sista-minuten-semestrarna, märkeskläderna, platt-tv´n och de två bilarna? Folk säger att maten är dyr. Jag fattar inte... hur kan man inte fundera på varför korv X så mycket mindre än korv Y? Ursprung, foder, hantering... ju mer utlänskt kontakt vi har, desto större är risken att vår produktion smittas av de sjukdomar som finns ute i Europa. Och som Sverige sluppit eller utrotat tack vare en sund och nogrann hantering. Är inte det värt att lägga några extra kronor på? (och handeln borde sluta med att roffa åt sig allt..)*suck*
Känner att jag tappade mitt spår här, men för den som inte hängde med -stuga - landet - gris. :o) För att snurra ihop det lite till tänkte jag på Australien. Deras underbara inställning, sättet att leva och resonera. Jag saknar outback-feelingen.

tisdag 17 juli 2007

Landsbygdsromantik

Jag önskar jag hade ett litet torp. Då skulle även jag pynta med blommor..

måndag 16 juli 2007

Sommarlov

Jag lever sommarlovs-dagar här hemma, det är riktigt skönt. Lite som att åka bakåt i tiden ett par år. Jag och syrran tar bilen ut till betlandet utrustade med radio, handskar, gummistövlar och plastpåsar. Mission: mållor, baldersbrå, vildhavre och betstockar.
Det är skönt att göra ett fysiskt arbete som ger resultat på en gång. Det syns definitivt vad man gjort och inte gjort! Lyssnar på sommarpratet och åker hem till mormor & morfar för fika eller lunch. Sommarmys!

En kompis tittade just förbi för en liten fikapaus på väg på sin roadtrip genom Sverige. Jag trivs oförskämt bra, trots det ser jag ändå fram emot att åka upp till Stockholm. När jag tänker på Stockholm så blir det vissa scenarion, gärna med någon bakgrundsmusik till så att det blir som ett filmklipp.. ;o) Nytorget, fika på Hermans, frukost på Cinamon, öl på Mosebacke, promenad längs Hornsgatan hemåt, Långholmen, Street -eller bara min lägenhet. Jag är rätt nöjd med att läsa på distans i höst, det innebär att jag kommer åka "hem" nästan en gång i månaden.

Idag pysslade jag om P lite extra -han blev badad! Trodde att jag skulle ha något hästschampo kvar, men inte. Letade efter hundschampo, men inte heller det fanns. Så det blev Bodyshops "Iceblue" som stod i källaren. Han luktade jättegott! :o) Och han trivdes med att bli ompysslad och få lite lyx i vardagen helt ensam.
Min tottis. Ridhästkarriären är d e f i n i t i v t över nu.. såg honom halta i hagen igår, tog ut och försökte springa med honom men såg inget mer än trippiga steg som väl kommer av att han går barfota. Haft andra som kikat på honom under dagen, tyvärr är svaret detsamma som jag såg -vänster bak. Det är ju det som spökat tidigare. Men nu är det så illa att det syns när han skrittar fritt. Känns ledsamt, men det är lika bra att ha ett definitivt svar.. hur som helst så busade han till det rejält efter tvätten. Jag tyckte att han kunde få gå i lilla hagen (med massor av gräs!) och torka, men han tyckte att han var jätte-ensam och satte igång att jogga runt. Joggningen blev till snävare och snävare galoppvändningar, vilka till slut blev krum- och bocksprång. Så ont verkar han inte ha! ;o) men, han höll bara på ett par minuter, sen tröttnade han. Nöjd var han hur som helst. Jag tycker så mycket om honom.

Var på fest i lördags och träffade en hel drös som varit iväg till Australien. *längtans suck* de flesta är bönder till yrket, så de hade varit runt på lite olika gårdar med samma organisation som syrran åkte till NZ med. Hur som helst, det blev mycket snack om hattar, kor, öl och pubvanor. :o) så idag tog jag med mig hatten ut till betlandet för att känns mig lite som en cowgirl igen. Jag tycker om min hatt.